Totalförsvarsplanering – Återkomsten av K-företag?

29 mars, 2023

Med anledning av att MSB i början av mars uppdaterade sin publikation Rätt person på rätt plats med information som rör privata företag kommer den här artikeln beröra problematiken som har uppstått i och med en utbredd privatisering av offentliga uppdrag som kommunen ansvarar för, så som skola och vård. Artikeln kommer gå in på de historiskt så kallade K-företagen och vad MSB:s nya riktlinjer innebär för företag.

K-företagens historia

K-företag är kort för krigs- och krigsviktiga företag. Som en del av totalförsvaret under kalla kriget klassades runt 15 000 företag som K-företag, vilka då ansågs ha en funktion som var viktig för Sveriges beredskap och krigsavhållande förmåga. Det innebar att vid krig hade dessa företag ett särskilt ansvar, rent konkret så gick det bland annat ut på att företagen hade extra lager för att kunna fortsätta produktion och leverans. Utöver detta kunde K-företagen krigsplacera sin personal så att de inte skulle kunna tas i anspråk av försvaret eller annan verksamhet i krig. I samband med avvecklandet av totalförsvaret försvann även K-företagen.

Problematiken med frånvaron av K-företag

Sedan K-företagen lades ner och fram tills nu finns det betydelsefulla skillnader i samhället, bland annat har en omfattande privatisering och globalisering skett. När det kommer till exempelvis verksamhetsområdena vård, omsorg, skola och transport, upphandlas dessa av privata företag i många kommuner. Detta kan komma att bli ett problem vid höjd beredskap när ansvaret för upprätthållandet av verksamheten faller på kommunen, det är problematiskt inte bara för att det i nuläget inte finns någon skyldighet för privata företag och dess personal att fortsätta sin verksamhet vid händelse av höjd beredskap, men även för att det kommer kräva en större personalstyrka än den som i fredstid är krigsplacerad hos kommunen. Idag regleras näringslivets roll i totalförsvaret genom lagen om skyldighet för näringsidkare, arbetsmarknadsorganisationer m.fl. att delta i totalförsvarsplaneringen (SFS 1982:859) med tillhörande förordning, dessa avhandlar dock främst samhällsviktiga företag i näringslivets skyldighet att lämna upplysningar angående sin verksamhet. Inom totalförsvarsplanering bör kommuner ha i åtanke att näringslivets ansvar kan regleras genom civilrättsligt bindande avtal och kontrakt. Dessa privata företag kan dock i nuläget inte krigsplacera sin personal vilket i sin tur skapar en bemanningsproblematik. Har företagen möjlighet att skapa en krigsorganisation betyder det att det finns en möjlighet att säkra personal genom krigsplacering. Hur krigsplacering sker i praktiken har vi skrivit om i vår artikelserie Totalförsvaret i kommunen.

Vilka företag ska skapa krigsorganisation?

Enligt MSB:s uppdaterade publikation rätt person på rätt plats framgår det att företag kan ta fram och bemanna krigsorganisationer i samråd med myndigheterna. Det bör uppmärksammas att det inte innebär att en kommun kan begära att ett lokalt vårdföretag skapar och bemannar en krigsorganisation. Plikt- och prövningsverket förklarar att det i stället handlar om att en central aktör inom totalförsvaret måste ge ett utlåtande där de pekar ut företaget som viktig för totalförsvaret. Vill företaget genomföra en disponibilitetskontroll hos Plikt- och prövningsverket behöver de även då ett utlåtande från en offentlig aktör som intygar att företaget behövs för totalförsvaret. Det innebär i praktiken att det i nuläget inte finns någon reglering kring vilka företag som är av vikt för totalförsvaret, där det är upp till offentliga aktörer som kommunen att involvera företag i beredskapsplaneringen. Vilka aktörer som kan intyga ett företags betydelse för totalförsvaret framgår i nuläget inte, eftersom det beror på hur Plikt- och prövningsverket definierar en central aktör inom totalförsvaret. Vid en dialog mellan en privat aktör och kommun kan MSB:s vägledning Planering av försörjning av varor och tjänster – en vägledning till myndigheter för en stärkt försörjningsberedskap användas, som syftar till att involvera företag i försörjningsberedskapen, det vill säga den beredskap som planerar för försörjningen av varor och tjänster.

Vad detta antyder är att i och med ett fortsatt osäkert omvärldsläge samt ett ökat fokus på försvar och skapandet av ett robust samhälle, är det rimligt att vi rör oss mot de gamla K-företagen, om än i en modern tappning. Det innebär inte att alla 15 000 företag åter blir krigsplacerade utan mest troligt är det i första led stora företag, som är centrala för exempelvis livsmedel eller stålproduktion kommer vara högst prioriterade om det skulle bli aktuellt att återinföra någon form av K-företag.

Har du frågor och funderingar om totalförsvarsplanering eller vårt affärsområde Samhällsskydd och beredskap?
Kontakta Anders Bennström