I början av 2022 tog Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) i samverkan med Nationellt forum för inriktning och samordning av övningar (NAFS) beslut om en övningsinriktning (MSB, 2021). Denna inriktning prioriterade förmågorna som krisledningsövning – Höstmörker, tar avstamp ifrån: samverkan och ledning, resurshantering och kommunikation.
Höstlovsveckan 2023 i en kommun i västsverige blev den scen där krisledningsövningen Höstmörker skulle utspela sig. Planerad och omfattande, med strukturerade mål och en vision om att stärka kommunens krisledningsorganisation.
Ett komplext pussel
Alla delar av det komplexa pusslet som utgör kommunens krisledningsorganisation sattes i rörelse under övningen. Krisledningsnämnden, centrala krisledningen, två trygghetspunkter och Frivilliga Resursgruppens ledningsstab (FRG) fanns alla med på spelplanen, var och en med sina unika ansvarsområden och kompetenser.
Planeringen sträckte sig över våren och hösten 2023, vilket gav utrymme för noggrannhet och precision. Krisledningsövning utformades för att möta utmaningar och insatser från olika håll, med motspel från viktiga aktörer som länsstyrelsen, polisen, media och Bohusläns Räddningsförbund (BORF).
Mångfalden av involverade parter skapade en realistisk och dynamisk miljö för övningen.
Tre lokala övningsledare, en spelledare, fyra lokala utvärderare och en skara av besökare och observatörer, inklusive omkringliggande kommuner och MSB, bidrog till att ge ett brett perspektiv och mångfaldig insikt.
Krisledningsövningen blev inte bara en intern övning för Göteborg utan också en plattform för erfarenhetsutbyte och lärande mellan olika samhällsaktörer. För att kommunen skulle kunna genomföra krisledningsövningen på ett så bra sätt som möjligt, genomfördes under tiden fram till övningen en del förberedelser och utbildningsinsatser med kommunen i 2Secures regi.
Så utspelades Höstmörker, en övning som inte bara testade krisberedskapen utan också knöt samman olika delar av samhället för att gemensamt stärka förmågan att möta och hantera eventuella utmaningar.
SCENARIO:
Krisledningsövningens scenario utgick från allvarlig samhällsstörning och inkluderade ett massivt strömbortfall i hela södra Sverige på grund av ett haverilarm på Oskarshamns kärnkraftverk, OKG. Detta medförde att samtliga reaktorer i Sverige tillfälligt stängdes ned till dess att haverilarmets orsak fastställs. I samband med detta uppstår en kortslutning i ett ställverk som innebär att hela Kungälvs kommun blir strömlöst trots styrel. Utöver det har västkusten drabbats av ett kraftigt snöoväder som skapar framkomlighetsproblem samt skadar på elnätet samtidigt som samhället upplever extremt låga temperaturer med utkylda fastigheter som resultat. Telefoni och internet är utslaget och det beräknas ta tre till fyra dagar innan de största skadorna är åtgärdade på stamnätet.
Tid: 1 februari 2024 08:30
Den 31 januari kl 15:00
- Ett haverilarm på kärnkraftverket i Oskarshamn (reaktor 3) pga en okänd händelse på kraftverket föranleder att Strålsäkerhetsmyndigheten tar beslut om att stoppa samtliga reaktorer i Sverige tills dess läget är under kontroll. Detta medför ett av de största strömavbrotten i södra Sveriges historia vilket leder till att cirka 4 miljoner elkunder blev utan ström.
- Svenska Kraftnät tog beslut om MFK inom elområde SE3.
- Kungälv blev strömlöst den 31 januari kl 16:30.
- I samband med strömavbrottet uppstod en kortslutning i ett ställverk med en katastrofal brand som följd utanför Kungälv vilket gjorde större delen av Kungälv blev helt strömlöst trots Styrel.
- Därtill har västkusten drabbats av ett mycket kraftigt snöoväder med mycket låga temperaturer. Detta gör att stamnätet drabbas av svåra skador från snömängden samt nedfallande träd. Vidare är större delen av vägnätet svårframkomligt pga mycket stora snömängder.
- All lokaltrafik har stannat, all tågtrafik har stannat. Utryckningsfordon har stora svårigheter att ta sig fram.
- LST genomförde ett samverkansmöte på Rakel kl 17:30 där länets el situation belyses samt hur läget är i samtliga kommuner och regionen. Kungälvs TiB deltog.
- All mobiltelefoni och internet är utslaget sedan 17:00 tiden i hela eller större delar av kommunen.
- 19:00 TiB tillsammans med kommundirektören tog beslut om att aktivera krisledningen med start 0800 dagen efter samtidigt tas beslut om att aktivera krisledningsnämnden enligt Lagen om extraordinära händelser.
- TiB tillsammans med kommundirektören tog beslut om att aktivera kommunens trygghetspunkter kl 19:30 med start på onsdag morgon kl 0900 senast.
- Vattenfall låter meddela att det kommer att ta tid att reparera de trasiga ställverken samt att när det är klart har man fortfarande begränsad kapacitet i nätet vilket innebär att man kommer att leverera enligt Styrel prioriteringarna. Detta ligger dock några dygn bort.
- Väderprognosen meddelar att det har varit kallt, -15 till -20 de senaste dygnen och det förväntas vara fortsatt kallt några dygn framåt, -5 till -15 grader.
- Vidare har man i dagsläget mycket svårt att komma åt det skadade stamnätet, vilket beräknas ta 3-4 dagar innan man har åtgärdat de största skadorna.
- KEAB meddelar att de kör på reservkraft och håller fjärrvärmenätet varmt, dock kan inga fastigheter utan egen reservkraft nyttja fjärrvärmen, än mindre cirkulera den i fastigheten.
Mål och Syfte: Det övergripande målet var tydligt – att genomföra samtliga moment och åtgärder inom ramen för övningen.
Vi hade ett mål att starta upp krisledningen och krisledningsnämnd för att hantera händelsen, samtidigt som vi strävade efter att skapa uthållighet i ledningsförmågan. Arbetet skulle genomsyras av en tydlig inriktning och målbild, där vårt team skulle agera i enlighet med dessa riktlinjer.
Krisledningsövningens scenario skulle vara av sådan komplexitet och karaktär att konsekvenserna av scenariot lika väl skulle kunna inträffat under höjd beredskap.
Genomförande och Aktiviteter: Vi satte scenen genom att ge deltagande aktörer möjlighet att prova samband och ledning enligt kommunens plan med Rakel.
Samtidigt låg fokus på att samordna informationshanteringen på alla nivåer och öva analys samt omfallsplanering på ledningsnivå. Genom att driva två Trygghetspunkter med FRG skapade vi en praktisk grund för att hantera situationen. Kommunikation var en nyckelkomponent, där vi övade på att kommunicera med allmänheten och utarbeta en kommunikationsplan för att förse externa och interna intressenter med relevant information. Vi strävade också efter att säkerställa att alla inblandade hade tillgång till relevant information under hela övningen. På trygghetspunkterna fanns det skademarkörer som alla hade fått spelkort, dessa spelkort innehöll ett ”uppdrag” åt kommunen att lösa där olika delar av kommunens samhällsviktiga verksamhet prövades förutom just förmågan att adressera rätt resurs till rätt behov.
Uppföljning och utvärdering: Efter att ha genomfört övningen låg fokus på att analysera konsekvenserna av händelsen.
Vi ville inte bara uppnå målen, utan också öka deltagarnas erfarenheter och upplevelse av förmåga och kompetens. Genom att öva mediakommunikation, pressmeddelanden, presskonferens och intervjuer, strävade vi efter att förbereda aktörerna för verkliga situationer och utrusta dem med de färdigheter som krävs för effektivt krishantering.
Denna krisledningsövning var mer än bara ett uppdrag – det var en möjlighet att stärka och förbättra krisledningsförmågan hos alla inblandade parter och att skapa en grund för en robust och effektiv respons i händelse av en verklig nödsituation.
Dagen efter övningen genomfördes ett seminarium där övningspersonalen fick delge sina synpunkter och upplevelser för att bidra till utvärderingen. Sedan utvärdering blivit klar redovisades den till ansvariga chefer och deltagare i kommunen med ett förslag på åtgärder för att stärka kommunens förmåga att hantera komplexa och stora samhällsstörningar. Resultatet av övningen blir således underlag för en mångårig utvecklingsplan för kommunen att arbeta med.
Har du frågor och funderingar om totalförsvarsplanering eller vårt affärsområde Samhällsskydd och beredskap?
Kontakta Anders Bennström