2022 var ett turbulent år för vd:ar, styrelser och företagsledare och ett bevis på att framgångsrika företag måste utveckla och upprätthålla resiliens (motståndskraft) i tider med stora svängningar. Det är nödvändigt för att minska riskerna och skydda verksamheten från oväntade händelser.

Pandemin, Rysslands invasion av Ukraina och de globala konsekvenserna av klimatförändringarna visar att större kriser inte är begränsade till ett geografiskt område eller en specifik bransch. Dagens kriser och risker påverkar flera samhällsområden och kräver samordnade offentliga och privata insatser för att hantera dem. Den privata sektorn har en allt viktigare samhällsroll i att mitigera (mildra) de långsiktiga konsekvenserna av moderna kriser. För att utveckla och upprätthålla organisatorisk resiliens måste man inneha systematiska processer, metoder och riktmärken för att identifiera, bedöma, analysera och reagera rätt på effekterna av olika hot, som är kopplade till geopolitiska händelser.

Som företagsledare och styrelsemedlem måste man vara väl underrättad om de aktuella geopolitiska trenderna, förändringar i de lagliga ramverken, nya risker som kan påverka företagens leveranskedjor, tekniska utvecklingen och ryktesfrågor.

Strategisk rådgivning handlar om att regelbundet analysera och bedöma en organisations riskexponering. Förebyggande arbete genom strategisk rådgivning leder till att företag bättre kan reagera, mitigera och kommunicera kring globala avbrott och störningar.

Som Europas ledande riskhanteringsföretag har 2Secure en omfattande erfarenhet av strategisk rådgivning till styrelsemedlemmar. Vi samarbetar proaktivt med våra kunder för att bygga en organisation karaktäriserad av resiliens, det vill säga motståndskraft och handlingskraft vid eventuella hot och kriser.

Vi har identifierat fyra globala risktrender som kommer att prägla 2023:

Mot bakgrund av de globala geopolitiska spänningarna riskerar vissa branscher att drabbas av större störningar och utmaningar till följd av en omkonfigurering av den globala ekonomin. Ett av de tydligaste exemplen på detta är den pågående omlokaliseringen av halvledarindustrin. USA, Sydkorea, Japan och den Europeiska unionen har alla inlett ansträngningar för att stärka sina inhemska värdekedjor. Företag bör räkna med att ”vänliga” stater också kan komma att föra en mer protektionistisk handelspolitik. Förra året lade Biden fram administrationen (”The Inflation Reduction Act”) som undantar europeiska elbilstillverkare från amerikanska subventioner och skattebefrielser. Fler företag bör förbereda sig på de utmaningar som är förknippade med att balansera fördelarna av den globalt sammansvetsade ekonomin med de nackdelar och risker som dess beroendeförhållanden kan framkalla.

På grund av Rysslands invasion av Ukraina, och i kombination med återöppningen av den kinesiska ekonomin, kommer energipriserna i Europa att förbli höga under 2023. Tillgången till kritiska material och sällsynta jordartsmetaller kommer förbli begränsad och priserna höga. Spänningarna mellan USA och Kina gällande Taiwan kommer att förbli en ständig diskussionspunkt under 2023 och de två nationernas ömsesidiga sanktioner kommer att fortsätta. Vi såg till exempel hur Kina införde restriktiva åtgärder till följd av Nancy Pelosis resa till Taiwan, samtidigt som USA införde restriktioner relaterade till halvledartillverkning och avancerad databehandling. Västerländska företag bör också vara uppmärksamma på effekterna av sociopolitisk aktivism. Företagens ställningstagande i olika sociopolitiska frågor kommer inte bara att påverka konsumenternas efterfrågan på deras produkter och tjänster utan även deras förmåga att rekrytera nya anställda. Arbetstagare under 25 år tycker i en allt högre utsträckning att det är viktigt för dem att arbeta på ett företag vars sociala värderingar överensstämmer med deras egna. Vissa industrier och branscher har en gedigen brist på arbetskraft, i ett sådant läge kan ett företags inställning till socialpolitiska frågor visa sig vara en avgörande faktor i rekryteringsprocessen.

Den andra globala risktrenden är att risker i samband med hastiga förändringar gällande regelverk och juridiska ramverk lär öka under 2023. Först och främst kommer stater fortsätta införa sanktioner och restriktiva åtgärder som ett resultat av ökade geopolitiska spänningar. Vi kan förvänta oss en trend där fler juridiska ramverk är direkt anknutna till frågor gällande nationens säkerhet. Vi kan också förvänta oss strängare regelverk direkt kopplade till miljö, sociala och styrningsstandarder (Environmental, Social and Governance ”ESG”) i Europa. Detta kan leda till nya sårbarheter, eller exponering av befintliga sårbarheter inom en organisations försörjnings- och leveranskedjor till följd av nya ESG-standarder. I januari 2023 så tillträdde den tyska Supply Chain Act i kraft, den lagen reglerar företags leveranskedjor specifikt gällande frågor som rör miljöskydd och mänskliga rättigheter. Verksamheter som bryter mot denna lag drabbas av böter på upp till två procent av sin årliga omsättning. En konsekvens av denna lag är att fler företag kommer behöva ägna större resurser till att uppmärksamma sina due-diligence processer och tredje-parts verksamhet.

Den tredje risktrenden som företag bör vara vaksamma på är de fortsatta riskerna inom den digitala sfären. Det pågående kriget i Ukraina har lett till en ökning av cyberhot, med en betydande ökning av ryska internetattacker mot företag i USA och Europa. Ett annat stort bekymmer är den ständiga sårbarheten i leverantörskedjorna, som utgör ryggraden i den globala ekonomin. Ett företags sårbarhet kan utsätta deras samarbetspartners och leverantörer för risker genom delvis gemensamma IT-system. Större försiktighet och åtgärder inom cybersfären är därför ett krav 2023. Dessutom blir gränsen mellan nationer och kriminella aktörer alltmer otydlig. Till exempel så vänder sig nationer i allt större utsträckning till cyberkriminella nätverk och förser dem med kapacitet och finansiering vilket gör det allt svårare för andra länders myndigheter att åtala dessa nätverk samtidigt som hotet mot företagsvärlden ökar. Cyberkriminalitet via ombud lär fortsätta att öka 2023. En av de absolut största riskerna som ett företag ställs mot är bristen på utbildning och kunskap om digitala hot inom organisationen. Företag måste införa ett försvar i flera lager, där en kapacitet för upptäckt, riskbedömning och hotbegränsningar kan svara upp mot de fysiska, cyber- och beteendemässiga sårbarheter som finns. För att minimera cyberrisker behövs ett helhetsperspektiv, med punktinsatser för att försäkra sig om att speciellt viktiga informationstillgångar förblir säkra.

Den fjärde och sista globala risktrenden är kopplad till klimatförändringarna och de betydande övergångskostnaderna som företag står inför. För att minska riskerna associerade med dessa kostnader måste företag i en allt större utsträckning integrera klimatriskbedömning i sina affärsstrategier på både medel och lång sikt. Sektorer som är direkt beroende av den naturliga miljön, t.ex. fiske, skogsbruk och jordbruk, står inför de absolut största riskerna och osäkerheterna kopplade till klimatförändringarna. Men extrem värme, översvämningar och andra naturkatastrofer har en påverkan på globala försörjningskedjor, kritisk infrastruktur och produktionsprocesser, vilket leder till ökade kostnader och störningar i affärsverksamheten. Högre försäkringspremier kan också tillkomma som ett resultat av de globala klimatförändringarna.

Övergångskostnader i samband med klimatförändringen utgör också en utmaning för företagen. Potentiella kostnader kan åtkomma till följd av att nya lagar och regelverk införs med syftet att minimera koldioxidutsläppen. Till exempel kan företag förvänta sig ökade kostnader i samband med utsläppsrätter av koldioxid och dessutom kommer fler företag i allt större utsträckning vara tvungna att redovisa hela värdekedjans växthusgaser.

Dessutom leder klimatförändringarna till ökad politisk och social oro, i ekonomiskt sårbara och politiskt instabila länder. Företag bör överväga att omlokalisera sina tillgångar i områden som löper en hög risk för att utsättas för klimatkatastrofer. Framförallt så bör företag ta större hänsyn till klimatrisker när de fattar framtida beslut som påverkar produktionsprocessen.

Vår internationella avdelning är specialiserade på att öka europeiska företags insikter och utveckla deras organisatoriska resiliens i en volatil och turbulent internationell affärsmiljö. Vårt team har en dokumenterad erfarenhet av att hjälpa företag att identifiera, förstå och mitigera risker som en del av ett omfattande program för hantering av företagsrisker.

Har du frågor om dessa globala risktrender, eller undrar över hur en ökad geopolitisk konkurrens kan påverka din verksamhet?
Kontakta Dominic Bowen