Europas länder arbetar tillsammans för att säkra energiförsörjningen och motverka de höga elpriserna. Riskerna med Europas energisårbarhet blev exponerade vid Rysslands senaste invasion av Ukraina. Sedan dess har de europeiska länderna försökt minimera sin internationella riskexponering genom att söka sig till nya energileverantörer. EU:s länder försöker i allt större utsträckning ersätta den ryska gasen med flytande naturgas (LNG) från USA, Qatar och Nigeria. Samtidigt har nya gasledningskontrakt säkrats med Norge och Algeriet. De europeiska länderna försöker också säkra energisäkerheten genom att implementera nationella energibesparingsåtgärder och fastställa minimikrav av energilagring. De nya gasavtalen leder till en mer diversifierad europeisk energiförsörjning, men avtalen medför också nya risker som:
Beroendet av andra leverantörer: Länderna i Europa har minskat sitt beroende av naturgas från ryska gasledningar genom att importera större mängder flytande naturgas istället. Ett större antal leverantörer kan leda till en ökad flexibilitet i energiförsörjningen, beroende på leverantörernas flexibilitet och de nya avtalens klausuler. Viktigt är att undvika tidigare misstag och inte bli alltför beroende av sina leverantörer, samt att kontinuerligt övervaka dem i en internationell miljö som i allt större grad karakteriseras av osäkerhet.
Övergången från fossila bränslen till förnybara energikällor äventyras: Osäkerheten med energiförsörjningen har lett till att europeiska länder har påskyndat utbyggnaden av infrastrukturen för gasimporter. EU har till exempel beslutat att investera i den Södra gaskorridoren för att importera större mängder gas från Azerbajdzjan. Befintliga gasledningars kapacitet (som den från Algeriet till Spanien) behöver byggas ut för att möta det höga behovet. Användningen av kärnkraft ökar i Europa, vilket i kombination med de större investeringarna i energiinfrastrukturen ökar den europeiska energimarknadens självständighet och motståndskraft. Sannolikt kommer dessa investeringar att sakta ner övergången från fossila bränslen och troligen leda till ökade klimatprotester samt påverka Europas internationella trovärdighet i klimatfrågan.
Risker för företagen
De höga elpriserna beror på de ökade naturgaspriserna och underskotten i kärn- och vattenkraftsproduktionen som upplevts i Europa under 2022. Detta har kompletterats med dyrare kraftslag som kol- och gaseldade kraftverk, men i vissa fall har till och med den ökade kol- och gasdrivna produktionen inte räckt till för att möta efterfrågan. Detta har gjort att elpriserna skjutit i höjden, vilket har resulterat i att företag och hushåll markant minskat sin elförbrukning. Energiosäkerheten är något som europeiska företag bör förbereda sig på att hantera:
Stigande elpriser: De europeiska energipriserna förväntas minska med 11 procent år 2023, men kommer ändå vara ca 50% högre än femårssnittet. Företag bör övervaka utvecklingen och ta hänsyn till energipriserna i sin kontinuitetsplanering. Samtidigt bör de utveckla en strategi som omfattar betydligt högre energikostnader under överskådlig framtid.
Det är två aspekter som främst kommer påverka de globala energipriserna, vilket ställer krav på att EU:s energiöverenskommelser och energiinvesteringar regelbundet övervakas. Den första aspekten är att den kinesiska ekonomins tillväxt kommer att påverka globala energipriser. Ett Kina med starka tillväxtsiffror behöver stora mängder energi och söker sig till nya energileverantörer och marknader. Kina kommer i allt större grad konkurrera med europeiska stater på den redan ansträngda internationella energimarknaden. Den andra aspekten att hålla koll på är OPEC:s produktionsnivåer. De månadsvisa arbetsmarknadssifforna i USA kan också vara en indikator på energiefterfrågan i den amerikanska ekonomin.
Avbrott i affärsverksamheten: EU:s elsystem förblir starkt beroende av gas där minimikravet på gas för att klara elförsörjningen uppgår till cirka en tredjedel av Europas totala användbara gasreserver. En fortsatt övervakning av tillgången till kärnkraft i Frankrike, Sverige och Finland samt koltillgången i Tyskland och Polen kommer att vara avgörande för att förutse eventuella elavbrott och energiransonering. Företag bör därför bedöma sannolikheten och konsekvenserna av strömavbrott inom sina verksamhetsområden och inkludera strömavbrott och elransonering i sin kontinuitetsplan.
Minskad konkurrenskraft: Fortsatt höga priser på råvaror leder till minskad konkurrenskraft för europeiska varor i jämförelse med asiatiska och nordamerikanska produkter, något som kommer att fortgå till åtminstone 2024. Eftersom de höga energipriserna och den höga inflationen sannolikt består under 2023 kommer företagens vinstmarginaler att minska vilket leder till omkonfigurering av globala försörjningskedjor. Internationella köpare lär byta till leverantörer utanför Europa med lägre driftkostnader. Det finns en risk att dessa förändringar kvarstår, vilket kommer att skada EU:s ekonomi.
Störningar i försörjningskedjan: På grund av höga energipriser, potentiella strömavbrott och minskad konkurrenskraft kommer energiintensiv industri (t.ex. tillverknings-, kemi-, stål-, keramik-, telekommunikations-, textil- och fordonsindustri) sannolikt att minska sin produktion, samt få sin verksamhet avbruten under längre perioder. Detta leder till störningar i försörjningskedjor. Höga energipriser, en potentiell lågkonjunktur och det ekonomiska trycket på flera företag kommer sannolikt att ha en negativ påverkan på arbetsmarknaden, eftersom företagen tvingas minska sina kostnader, vilket kan leda till en ökning av antalet strejker i Europa 2023.
Minskad köpkraft: Ökade levnadskostnader minskar hushållens disponibla inkomster. Dessutom kommer en lågkonjunktur ha en negativ inverkan på konsumentförtroendet. Företag bör därför förbereda sig på minskad efterfrågan i sin kontinuitetsplanering. Försäljning- och marknadsföringsstrategier bör ses mot bakgrund av den förväntade ekonomiska utvecklingen.
Avslutningsvis kan sägas att riskerna i samband med energiförsörjningen är komplexa och har stor inverkan på europeiska företag. Europas länder har gjort stora framsteg för att minska sitt beroende av rysk energi genom att hitta nya leverantörer, men andra risker uppstår i samband med detta. Europeiska företag måste vara beredda på att handskas med risker relaterade till högre energipriser, störningar i försörjningskedjor, avbrott i verksamhet, minskad köpkraft och konkurrenskraft.
Har du har frågor om hur energikrisen kan komma att påverka din organisations verksamhet?
Kontakta Dominic Bowen på vår utlandsdesk.
