Det här är sista delen i vår artikelserie om totalförsvaret, ett aktuellt ämne med hänsyn till det upptrappade säkerhetspolitiska läget i Europa. Avsikten är att höja kunskapen kring totalförsvarets innebörd för såväl privata som offentliga sektorn. Arbetet med totalförsvaret har stor betydelse oavsett mängden pågående konflikter i vårt närområde, då det huvudsakligen handlar om förebyggande åtgärder genom beredskap. Den kombinerade förmågan av Sveriges militära och civila försvar utgör totalförsvaret, där det finns krav på hur verksamheter ska fungera när beredskapen höjs.
Totalförsvaret ställer krav på många delar av samhället att kunna fortsätta bedriva sina verksamheter, men även att kunna samarbeta med varandra under de förändrade omständigheterna. Samverkan kommer behöva ske – både i förebyggande syfte och under höjd beredskap – mellan flera olika typer av aktörer. I denna artikel kommer vi titta närmare på samverkan mellan den militära och civila sektorn, samt den offentliga och privata sektorn.
Civil-militär samverkan
När civila verksamheter utformar sin krigsorganisation och gör sin krigsplacering kan det etableras att de behöver kunna stödja Försvarsmakten vid höjd beredskap. Vilka verksamheter som berörs av detta kristalliseras när de utför sin totalförsvarsplanering. Genom att flytta människor och resurser till en plats där de kan göra mer nytta ur ett totalförsvarsperspektiv kan såväl militära som civila verksamheter stärkas. Detta innebär dock att vi behöver vara beredda på att icke-samhällsviktiga verksamheter kan bli lidande.
Av ovan anledning kan det vara av relevans för civila företag och organisationer att se över om huruvida de kan vara fortsatt fungerande vid höjd beredskap och möjligen ta förebyggande åtgärder för att kompensera en eventuell förlust av personal. Oavsett om de bedriver samhällsviktig verksamhet eller inte påverkas de av totalförsvaret.
Offentlig-privat samverkan
Sedan nedrustningen av totalförsvaret och privatiseringen finns flera delar av Sveriges samhällsviktiga verksamheter inom den privata sektorn. Bland annat sjukvård och energibolag har framträdande roller inom totalförsvaret. När kommuner och länsstyrelser ska genomföra sin totalförsvarsplanering så behöver de identifiera samhällsviktiga verksamheter inom deras geografiska ansvarsområde och se till att de kan fungera även vid höjd beredskap. Detta innebär att dialog kommer behöva ske i förebyggande syfte, samt att kommuner i synnerhet kommer behöva ställa högre krav vid upphandlingar och avtal. Frågor som ”vem ska tillhandahålla lager av sjukvårdsutrustning, i vilken storlek och för hur länge?” behöver besvaras.
Under Covid-pandemin blev det uppenbart att dessa frågor inte hade behandlats ännu, vilket skapade friktioner i samverkan mellan den offentliga och privata sektorn. Vi gör bedömningen att det sannolikt kommer ställas högre krav på krisberedskap hos privata företag av de offentliga verksamheterna, för att göra framtida samverkan mer sömlöst.
Totalförsvarets framtid
Regeringen har beslutat om att sätta upp ett totalförsvar igen, där planeringen och utformningen av det sker i detta nu. Även Försvarsmakten rustas upp igen till följd av kriget i Ukraina, med mål att nå 2 procent av BNP till 2028. Resultatet av detta är ökade krav på samtliga delar av samhället, där var och en har sin roll att spela. Det är framförallt den offentliga sektorn som lagstadgat behöver genomföra totalförsvarsplanering, medan den privata sektorn kan få sina krav från kommuner och regioner. Idag finns det inte skrivet i några överenskommelser om att den privata sektorn ska tillhandahålla någon form av krisberedskap, vilket försvårar samverkan mellan privat och offentligt. Vi råder er se över hur just er verksamhet blir påverkad oavsett var du befinner dig, samt vara förberedd på att förändringar kan ske framöver. Vid behov kan vi stödja med expertis och råd inom både totalförsvarsplanering och krisberedskap, för att underlätta processerna.
Detta avslutar vår artikelserie om totalförsvar, där vi hoppas kunnat höja den generella kunskapen kring ämnet gällande både förutsättningar och utmaningar som samhället står inför framöver.
Har du frågor och funderingar om totalförsvarsplanering eller vårt affärsområde Samhällsskydd och beredskap?
Kontakta Anders Bennström
