I en tid där teknik och informationsflöde förändrar samhällets grunder är det avgörande att vi som samhälle anpassar våra lagar för att skydda enskildas integritet och säkerhet. Den nyligen presenterade utredningen Personuppgifter och mediegrundlagarna markerar en viktig milstolpe i detta arbete. Utredningen belyser de problem som söktjänster skapar och föreslår förändringar som, om de genomförs, stärker skyddet för våra mest grundläggande rättigheter.
Söktjänster – en risk för personlig integritet och säkerhet
Söktjänster på internet, Lexbase och Mr Koll för att nämna ett par, har länge varit föremål för debatt. De erbjuder enkel åtkomst till personuppgifter som adresser, telefonnummer, hushållsbild, och till och med uppgifter om brottsdomar. Även om dessa uppgifter ofta hämtas från offentliga källor har tillgängligheten lett till stora integritetsrisker.
Kriminella utnyttjar söktjänster för att kartlägga brottsoffer, inte sällan äldre personer. Offentliga tjänstepersoner utsätts för hot och trakasserier när deras uppgifter sprids. Samtidigt medverkar de mindre nogräknade individerna bakom dessa tjänster till ständiga intrång i enskilda individers integritet och gör mångmiljonvinster på dina och mina personuppgifter. Allt detta har varit möjligt på grund av det kryphål som nu föreslås täppas till när mediegrundlagarna återställs till deras ursprungliga syften; journalistik, det fria samtalet och fri nyhetsförmedling.
Utredningens förslag – en modernisering av mediegrundlagarna
Utredningen föreslår att grundlagsskyddet ska tas bort för söktjänster som offentliggör personuppgifter på ett sätt som innebär otillbörliga intrång i enskildas integritet. Detta innebär att dataskyddsförordningen (GDPR) och dataskyddslagen, som innehåller ett färdigt regelverk för söktjänster, också blir tillämpliga på dem. Det är en välkommen förändring som gör regelverket mer ändamålsenligt och rättvist.
För att avgöra vad som utgör ett otillbörligt intrång i enskildas integritet föreslår utredningen en helhetsbedömning utifrån tre centrala kriterier:
- Personuppgifternas karaktär
Fokus ligger på hur känsliga de publicerade uppgifterna är. Exempelvis betraktas uppgifter om hälsa, lagöverträdelser, personnummer och andra integritetskänsliga data som särskilt skyddsvärda. - Omfattningen av offentliggörandet
Här bedöms mängden information som offentliggörs om en enskild person, snarare än hur många individer som påverkas. Tjänster som samlar och sprider omfattande information om enskilda anses medföra högre risker för intrång. - Syftet med offentliggörandet
Detta kriterium får störst vikt. Om syftet är att sprida personuppgifter – till exempel via söktjänster för att kartlägga individer – ses risken för otillbörliga intrång som betydande. Däremot anses uppgifter som tillhandahålls för journalistisk granskning eller rättslig praxis innebära en lägre integritetsrisk.
Dessa tydliga kriterier säkerställer förslaget en balanserad bedömning där både integritet och yttrandefrihet beaktas.
Vad innebär förslaget för företag och individer?
Om förslagen antas, med en föreslagen ikraftträdande datum 1 januari 2027, kommer söktjänster som bryter mot GDPR att förbjudas. Flera aktörer på marknaden, som idag saknar tillstånd att hantera känsliga uppgifter, kommer inte längre kunna bedriva sin verksamhet. Det är viktigt att notera att 2Secure är det enda svenska bolaget som idag har tillstånd från Integritetsskyddsmyndigheten (IMY) att hantera uppgifter om lagöverträdelser.
Det betyder att vi kan fortsätta erbjuda bakgrundskontroller som är både lagliga och etiska – en tjänst som är central för att skydda företag och individer mot infiltration och olämpliga anställningar.
Balansgången mellan integritet och yttrandefrihet
Förslaget innebär en känslig men nödvändig balansgång. Yttrandefrihet är en grundbult i vårt demokratiska samhälle, men den får inte användas som svepskäl för verksamheter som utsätter enskilda för otillbörliga intrång. Utredningen påminner oss om vikten av att alltid värdera syftet med offentliggörandet snarare än bara dess uttryck.
Att ge legitimitet till aktörer som idag använder rättsdatabaser för att sprida integritetskänslig information är inte hållbart. Dessa databaser är opålitliga och riskerar att användas som verktyg för kriminella, något som utredningen också tydligt pekar på.
En nödvändig reform för en digital tidsålder
Med de föreslagna förändringarna tar Sverige ett viktigt steg mot att modernisera grundlagarna och möta de utmaningar som den digitala tidsåldern medför. Förslagen stärker skyddet för individens integritet utan att kompromissa med yttrandefrihetens kärna – en balansgång som är avgörande för ett demokratiskt samhälle.
Det är också värt att notera att förslagen innebär att Sverige närmar sig våra nordiska grannar i synen på söktjänster och integritetsskydd. Söktjänster som sammanställer och sprider personuppgifter på det sätt som vi sett har länge varit något unikt för Sverige. I många andra länder har liknande tjänster redan omfattats av striktare reglering genom dataskyddsförordningen (GDPR), vilket har bidragit till ett starkare skydd för privatpersoner.
Denna anpassning är inte bara en efterlängtad modernisering – den skickar också en tydlig signal om att Sverige prioriterar individens rätt till integritet och säkerhet i en digital värld. Vi på 2Secure är stolta över att vara en del av lösningen, med ett tillstånd från IMY som gör det möjligt för oss att fortsätta erbjuda etiska och lagliga bakgrundskontroller. Genom att välja lösningar som respekterar integritet bidrar vi till att bygga ett tryggare och mer ansvarsfullt samhälle.
Har du frågor om våra tjänster? hör av dig till niclas.hedefalk@2secure.se
