Den säkerhetspolitiska situationen i Sveriges närområde är den allvarligaste sedan andra världskriget. I skenet av detta räcker inte den nuvarande totalförsvarspolitiska inriktningen till. Av den anledningen har nu regeringen, den 15 oktober, presenterat en ny totalförsvarspolitisk inriktning som ska gälla för perioden 2025–2030. Det är ett beslut som tidigarelagts men som samtidigt inte är slutgiltigt. Förändras situationen i vår omvärld kan det behöva göras förändringar och anpassningar av beslutet under gällande beslutsperiod. Denna artikel beskriver övergripande totalförsvarspropositionen, förhållningen till Natomedlemskapet och den framtida inriktningen för det civila försvaret.

 

Övergripande om Sveriges totalförsvarspolitiska inriktning

Den föreslagna propositionen handlar om en kraftig förstärkning av förmågan inom totalförsvaret och är mycket omfattande i vad den ämnar åstadkomma. Det görs stora satsningar på både det militära och det civila försvaret samtidigt som den ger inriktningar för cybersäkerheten, frivilliga försvarsorganisationer samt ekonomi, styrning och uppföljning. Propositionen bereds i skrivande stund i försvarsutskottet och förväntas beslutas om under december, efter beslut kommer den att börja från årsskiftet. Propositionen är en sammanställning av ungefär 1000 sidor av försvarsberedningens rapporter de senaste åren samt ÖB:s militära råd. I de allra flesta fallen har de förslag som givits antagits. De undantag som gjorts har baserats på förslagens genomförbarhet inom den angivna perioden.

Den nya totalförsvarspropositionen ändrar ton och går från ett språkbruk som varit mer öppet, där värdeord som ”behöver” används. Skiftet görs till ett språkbruk där värdeord som ”ska” och ”måste” i högre grad används. Detta skifte förmedlar vikten i beslutet, det stora behovet av att alla aktörer inom totalförsvaret behöver vidta åtgärder för att stärka sina förmågor.

Det övergripande målet för totalförsvaret ska vara att ha förmåga att försvara Sverige och vår befolkning mot väpnat angrepp, hävda vårt lands självständighet, suveränitet och territoriella integritet samt medverka till försvaret av allierade. Verksamhet inom totalförsvaret ska kunna bedrivas enskilt och tillsammans med andra, inom och utom landet och i enlighet med Sveriges åtaganden som medlem i Nato

Regeringen avser att se över lagar, förordningar och arbetssätt för att undanröja hinder för uppbyggnaden av totalförsvaret.

 

Sveriges medlemskap i Nato

I ljuset av det försämrade omvärldsläget och som nybliven medlem av Nato står Sverige inför ett epokavgörande totalförsvarsbeslut. Det är den första försvarspolitiska inriktningen som Sverige kommer anta sedan vårt medlemskap i Nato. Medlemskapet i Nato präglar därför, förståeligt, hela propositionen. Krav ställs på Sverige genom medlemskapet inom många områden och det civila försvarets förmågor ska stärkas enligt dessa. Nato kommer däremot komma med förtydligade resiliensmålsättningar för alliansen under oktober 2025, vad dessa kan komma att innebära återstår att se. Propositionen poängterar att Sverige måste invänta dessa. Tills vidare får vi utgå Natos sju basförmågor för hur vi ska forma och bygga det civila försvaret. Dessa har 2Secure redogjort för i tidigare artiklar.

Mycket fokus läggs på att genom att stärka våra förmågor, både de militära och de civila, kommer vi bidra till Natos kollektiva försvarsförmåga. Natos kollektiva försvarsåtaganden påverkar totalförsvaret både kvalitativt och kvantitativt. Propositionen trycker på att vi ska vara en trovärdig och pålitlig allierad, vilket förutsätter en stark förmåga inom totalförsvaret. Vi är en del av alliansens avskräckning, detta inkluderar även den nukleära avskräckningen. Vad detta innebär mer konkret går dock inte propositionen in djupare på.

Propositionen gör dock tydligt att samhällets motståndskraft är en del i Natos samlade avskräckning och försvar. Artikel 3 i det nordatlantiska fördraget spelar här stor roll. Enligt den ska de allierade inom Nato var för sig och tillsammans upprätthålla och utveckla sin individuella förmåga att stå emot väpnade angrepp. Artikel 3 är grunden för Natos arbete med att stärka alliansens motståndskraft genom att öka samhällets resiliens och civila aktörers beredskap.

 

Det civila försvaret

I samband med antagandet av den nya totalförsvarspropositionen antas även nya mål för det civila försvaret. De nya målen skiljer sig väsentligt från målen som gällde under perioden 2021–2025, språkbruket som används har skärpts betydligt. Målen har konkretiserats ned från sju till fyra övergripande mål, dessa är:

• Säkerställa de viktigaste samhällsfunktionerna,
• Inom ramen för Natos kollektiva självförsvar och uppgifter i övrigt, bidra till det militära försvarets förmåga,
• Skydda civilbefolkningen,
• Upprätthålla försvarsviljan och samhällets motståndskraft mot externa påtryckningar.

Vad gäller det civila försvarets förmåga gör regeringen bedömningen att den fortsatt behöver stärkas samt att takten i utvecklingen behöver öka. Under denna försvarsbeslutsperiod avser regeringen att prioritera åtgärder som genererar konkret förmågehöjning. Aktörer inom det civila försvaret måste vidta åtgärder för att kunna bidra till det militära försvaret såväl som att kunna möta och hantera ett väpnat angrepp.

Vi har sedan 2022 en ny beredskapsstruktur som fungerar väl men behöver utvecklas. För att kunna möjliggöra detta tillförs samtliga beredskapssektorer utökade medel samtidigt som sex av de tio kommer prioriteras. Prioriteringen görs mot de sektorer som är av stor vikt för att det militära försvaret ska kunna genomföra sina ålagda uppgifter. De sektorer som prioriteras är:

• Elektroniska kommunikationer och post
• Livsmedelsförsörjning och dricksvatten
• Hälsa, vård och omsorg
• Transporter
• Energiförsörjning
• Räddningstjänst och skydd av civilbefolkningen

Kommunerna har visst ansvar och uppgifter inom dessa sektorer och kommer således behöva vidta åtgärder för att stärka sina förmågor inom områdena. Kommunerna är en av de utpekade aktörerna som, efter genomförd analys, behöver identifiera och vidta de åtgärder som behöver utföras. De som är nödvändiga för att kunna upprätthålla prioriterad verksamhet i händelse av höjd beredskap och ytterst krig. Det är av yttersta vikt att de som redan har påbörjat sitt arbete med att bygga förmåga fortsätter att utveckla denna. De som inte börjat ännu måste göra det skyndsamt.

Planeringen inom det civila försvaret måste framöver dimensioneras utifrån krigets krav, inte för att kunna hantera kriser. Den förmåga vi bygger upp för att kunna hantera kriget kommer skapa förmåga för att hantera kriser. Utgångspunkten för planeringen ska fortsatt vara 3 månader då detta ger aktörer inom det civila försvaret tid för omställning. Det skapar förutsättningar att kunna hantera längre perioder av allvarlig säkerhetspolitisk kris eller krig.

Kommunerna har en unik ställning och närhet till befolkningen och innehar således både kunskaper och förmågor att stödja utsatta och hjälpbehövande. Kommunen ska fortsätta planera för och utveckla sitt arbete inom sitt geografiska områdesansvar. De kommer att behöva samverka med andra kommuner, regioner och andra aktörer för att klara av sina uppgifter.

 

Summering av Sveriges totalförsvarspolitiska inriktning

Artikeln har gått igenom och lyft några få delar av totalförsvarspropositionen. Det är som nämnt ett mycket omfattande dokument som skulle kräva betydligt större utrymme för att sammanfatta. Det är dock inte syftet med denna text. Vi vill belysa delar av propositionen och lyfta några viktiga delar som är av värde att ta med sig. Propositionen diskuterar djupare i olika samhällsviktiga verksamheter och vad som behöver göras inom dessa för att stärka förmågor. Den som vill sätta sig in i dessa rekommenderas att läsa hela eller delar av propositionen som finns tillgänglig på regeringens hemsida.

Propositionen gör det tydligt hur det nu och i närtid görs omfattande satsningar både på det militära och det civila försvaret. Mycket pengar ska satsas men med dessa medföljer krav på prestation från aktörerna. Regeringen vill se en konkret progression i totalförsvarets förmåga att kunna skydda Sverige och vår självständighet till följd av denna proposition. Vi måste gemensamt hjälpas åt för att bygga denna förmåga, kommuner, regioner, statliga myndigheter och näringsliv. 2Secure bidrar till detta arbete med kunskap och erfarenheter i hur förmågor kan byggas samt för övergripande totalförsvarsplanering.

 

Har du frågor och/eller funderingar om totalförsvarsplanering eller vårt affärsområde Samhällsskydd och beredskap?

Kontakta Anders Bennström

Vi anordnar kurser i stabschefsmetodik

Läs mer och anmäl dig här