Under det senaste decenniet har vi sett hur geopolitisk maktkamp, hotet från terrorism, den snabba teknikutvecklingen och klimatförändringarna format vår värld och skapat nya säkerhetsutmaningar. Kommer vi att se en fortsatt eskalering av dessa risker, eller kan vi hitta nya vägar för fred, samarbete, innovation och hållbara lösningar? Trots ljusare ekonomiska utsikter med lägre inflation, lägre räntor och en global tillväxtprognos på cirka 3,3%, är det geopolitiken som dominerar risklandskapet i flertalet analyser och rapporter*.
Några spaningar inför 2025:
Det globala risklandskapet har blivit alltmer oförutsägbart och komplext
När Donald Trump installeras som president står han inför flera avgörande vägval som sannolikt kommer att få stor påverkan på händelseutvecklingen 2025.
Han förväntas exempelvis inta en kontroversiell position gentemot Ryssland. Det är i nuläget osäkert hur han kommer positionera sig, men det kommer sannolikt påverka Ukraina och säkerheten i Europa.
Han förväntas föreslå och driva en mark-för-fred-uppgörelse, vilket i sig kan innebära territoriella förluster för Kyiv. Växande krigströtthet i väst kan i sig innebära att det militära stödet till Ukraina minskar. Rysslands ekonomiska svårigheter skapar dock utrymme för väst att faktiskt öka pressen på Moskva. Sannolikt ingen långsiktig eller slutlig lösning för någon part i sikte.
Hotet från Ryssland kommer fortsätta dominera Europas säkerhetspolitik. Flera länder kommer stärka sin militära- och civila beredskap, samt sin försvarsindustriella bas. Parallellt måste väst hantera det ryska hybridhotet. EU behöver stärka samarbetet, liksom Nato behöver upprätthålla alliansens sammanhållning.
Trump förväntas inta en hård linje mot Kina, höja tullarna eller försöka förhandla fram en ny överenskommelse. Eventuell handelsblockad eller ökade militära aktiviteter i Taiwansundet kan leda till spänningar mellan Kina och USA, vilket kan påverka internationell handel och stabilitet i Asien. Glöm inte bort att hålla ett öga på sydkinesiska sjön.
Han förväntas även öka pressen på Iran. Assads fall i Syrien har försvagat Iran, men utfallet av den politiska övergången i Syrien är långt ifrån avgjord. Vapenvilan i Gasa är skör och spänningarna mellan Israel och Iran kan eskalera till en regional konflikt. Mellanöstern är fortsatt en krutdurk.
Förnyat fokus på Arktis
Trumps utspel om att köpa Grönland kan kopplas till den framväxande multipolära världsordningen. USA ser Arktis som en strategiskt viktig region, där inflytandet från Kina och Ryssland har ökat, särskilt intresset för naturresurser och sjöfart i området. Men det är långt ifrån första gången USA har erbjudit sig att köpa Grönland.
Genom att försöka stärka sin kontroll över Grönland signalerar Trump en vilja att säkra USA:s position i den globala maktkampen där resurser och geopolitik spelar en central roll. Trumps intresse för Grönland grundar sig sannolikt på tre huvudsakliga faktorer:
Det militärstrategiska läget – USA:s Pituffik Space Base på Grönland utgör en viktig militärbas för att övervaka rysk och kinesisk aktivitet i regionen, ge tidig förvarning om eventuella ballistiska robotar på väg till Nordamerika, samt övervaka rymden. Ett försvarsavtal från 1951 ger USA rätt att anlägga militära baser på Grönland.
Naturresurserna: Ön beräknas ha mycket stora fyndigheter av sällsynta jordartsmetaller, uran, olja och gas, resurser som är viktiga för teknik- och energiindustrin, exempelvis för tillverkning av batterier och mikrochip.
Geopolitisk makt: Kontroll över Grönland skulle stärka USA:s inflytande i Nordatlanten och Arktis, minska det kinesiska inflytandet och försvåra deras expansionsplaner med nordostpassagen (Belt and Road Initiative). De fem gränsstaterna USA, Kanada, Ryssland, Norge och Danmark gör alla i varierande utsträckning anspråk på områden i Arktis norr om det egna territoriet. Den största direkta intressekonflikten torde vara mellan Danmark och Ryssland.
Säkerhet i en ny tid kräver mer – en ny verklighet börjar sjunka in
Det försämrade säkerhetsläget i vårt närområde kräver stärkt totalförsvar och cybersäkerhet, samt bättre förmåga att bemöta rysk hybridkrigföring.
På årets Folk och Försvar fick statsminister Ulf Kristersson stor uppmärksamhet för sitt uttalande om att Sverige inte är i krig men inte heller i fred. I samma tal pekade han ut hotet från Ryssland som långsiktigt.
”Vi vet vad vi har att vänta. Lärdomar från förr talar sitt tydliga språk” – Docent Gudrun Persson.
I en tid av tilltagande långsiktiga säkerhetshot och globala spänningar står Sverige inför en historisk omställning av totalförsvaret. Trots en planerad ökning av försvarsbudgeten till 186 miljarder kronor år 2030, motsvarande 2,6 procent av BNP, riskerar det att vara otillräckligt.
Under andra världskriget och kalla kriget mobiliserades resurser brett, med försvarsutgifter som nådde upp till 12 procent av BNP under de mest intensiva krigsåren och 4 procent under det kalla kriget. Natos förväntade krav på lägst 3 procent av BNP och Trumps påtryckningar om ännu högre nivåer kommer skapa ekonomiska utmaningar.
”Vi måste få fart på svensk ekonomi, och få bättre utväxling, för att öka resurserna till det vi behöver” – Finansminister Elisabeth Svantesson.
Framåt måste Sverige fortsätta rusta både militärt och civilt. Artikel 5 i Nato fördraget kan bara göras trovärdig genom att varje medlemsland bygger upp sitt totalförsvar. Sverige ska få sina nya förmågemål av Nato, i höst. På en tiogradig skala når det svenska civilförsvaret inte en upp till fem enligt MSB:s nya chef Mikael Frisell.
Samtidigt är dagens hotbild mer komplex. Cyberattacker, sabotage, terrorism och ekonomiska påtryckningar kräver nya lösningar. För att möta dagens och morgondagens säkerhetsutmaningar krävs innovation, samarbete och långsiktighet. Historien visar att ett effektivt totalförsvar bygger på politisk enighet, näringslivets integration, långsiktiga finansieringslösningar och medborgarnas engagemang.
Brottsutvecklingen i Sverige är exceptionell och läget är allvarligt*
Den organiserade brottsligheten och gängkriminaliteten fortsätter skapa stora utmaningar. Våldsdåd beställs och planeras på digitala marknadsplatser på ett sätt som vi inte sett tidigare, och det här nyttjas inte bara av kriminella grupperingar, utan också av andra stater.
Rikspolischefen Petra Lundh konstaterade i sitt anförande på Folk och Försvar att vi har ett förändrat säkerhetslandskap – att organiserad brottslighet i dag är ett säkerhetspolitiskt verktyg för vissa regimer. Staten, näringslivet och civilsamhället måste alla verka tillsammans för att stärka motståndskraften mot motståndare som inte bär uniform men som likväl agerar på uppdrag av annan stat.
”Idag ser vi ofta att barn som är 12, 13 eller 14 år gamla, utför eller planerar att utföra fasansfulla dåd. Barnen används i princip som förbrukningsvaror av anstiftarna i den organiserade brottsligheten, och de är helt utan kunskap om i vilken konflikt de agerar. Barnen utför morduppdrag som om det vore extrajobb” – Rikspolischef Petra Lundh.
Den mer komplexa brottsligheten, såsom ekonomisk brottslighet, välfärdsbrottslighet och cyberbrottslighet förväntas öka. Kriminella nätverk fortsätter att ta sikte på företag och myndigheter i jakten på lättförtjänta pengar. I nästa led involveras såväl advokater och läkare som revisorer, företagsledare och banktjänstemän. Den svarta ekonomin är på flera plan på väg att växa samman med den vita. Hela samhället måste bekämpa den kriminella ekonomin. Det är den som är motorn till all organiserad kriminalitet.
*(Prop. 2024/25:65)
Kan nationell säkerhet uppnås genom teknisk innovation?
Den globala maktkampen om framväxande teknik präglas av en accelererande teknikkapplöpning mellan stormakterna. Teknikutveckling har blivit en strategisk resurs för ekonomisk och militär dominans, där områden som AI, kvantteknologi och rymdforskning står i fokus.
USA främjar och driver på innovation för att möta dagens komplexa säkerhetsutmaningar genom att fokusera på 14 kritiska teknikområden. Genom partnerskap med universitet, forskningsinstitut och företag främjar de forskning och utveckling som kopplar samman civila och militära behov. Detta inkluderar att identifiera teknologigap, dela resurser och kunskap samt skapa synergier mellan offentliga och privata aktörer för att möta komplexa nationella säkerhetsutmaningar.
Dessa insatser ska säkerställa att USA är ledande inom framväxande teknologier som bioteknik, kvantvetenskap, pålitlig AI, hypersonisk teknik och mycket mer. Även cybersäkerhet spelar en central roll i teknikstrategin och integreras i flera kritiska teknikområden för att möta avancerade hot.
Samtidigt står mindre länder inför utmaningar att balansera säkerhet och öppenhet i en värld där teknologisk innovation är avgörande för geopolitisk konkurrenskraft. Teknikutvecklingen de kommande åren kommer medföra stora möjligheter. Samtidigt skapas nya risker och etiska dilemman kring autonoma system, med mera.
Ökad motståndskraft och beredskap krävs för ett ökat antal avancerade cyberattacker, som allt oftare kommer riktas mot viktiga samhällsfunktioner och kritisk infrastruktur. AI kommer bli både ett verktyg för angripare som ett försvarsverktyg. Å ena sidan erbjuder AI verktyg för att förbättra analyser och beslutsfattande. Å andra sidan används samma teknik för att driva hybrida hot, som cyberattacker och desinformation.
AI kommer fortsätta att revolutionera olika sektorer. Samtidigt kommer vi se nya regleringar på området. I februari kommer politiker, forskare och experter att mötas i Paris för att diskutera hur man kan utveckla AI för det allmännas bästa vid AI Action Summit. Nya EU regler för generell AI träder i kraft i augusti (AI Act). Under 2025 kommer även flera viktiga regleringar inom cybersäkerhet att träda i kraft.
Så ett gott råd kan vara – förvänta dig inget, var beredd på allt. Arbeta med olika scenarion, bygg robusthet, redundans och motståndskraft som strategi för att hantera alla osäkerheter. Ett som är säkert är att säkerhetsmarknaden växer, och kommer fortsätta att växa. WEF förutspår att säkerhetsspecialist (Security Management Specialists) och informationssäkerhetsanalytiker (Information Security Analysts) kommer vara några av de mest snabbväxande jobben 2025 – 2030.
*World Economic Forum Global Risk Report 2025
Läs även vår senaste riskanalys inför 2025:
Read the full article to dive deeper into preparing for 2025.
Läs hela rapporten för att förbereda ditt företag för riskerna 2025.
Kontakt: Dominic Bowen
