Årets rikskonferens i Sälen, – Folk och Försvar, är nu över. Konferensen var den 80:e i ordningen men den första sedan vi gick med i Nato. Under tre dagar och 12 block, fick över 70 olika talare lyfta otaliga infallsvinklar och ämnen. Konferensens tema var detta år ”Ledarskap och styrning för motståndskraft”. Det går att bryta ut tre övergripande teman från konferensen.
- Den säkerhetspolitiska situationen, med Natomedlemskapet och hotet från Ryssland
- Innovation och inre säkerhet
- Att vi måste gå från ord till handling
Dessa teman har satts i olika perspektiv. Det utrikespolitiska perspektivet, totalförsvarsperspektivet och den inre säkerheten. Denna artikel kommer inledande göra en överblick på konferensens teman och sedan diskutera djupare om konferensens totalförsvarsperspektiv. Vilket budskap är det politiker, myndigheter, forskare och institut lyfter och vill förmedla. Finns det något som behöver lyftas fram mer?
Konferensens övergripande teman
Säkerhetspolitisk situation: Ryssland och Nato
Konferensen präglades av det allvarliga säkerhetspolitiska läget som Sverige befinner sig i vilket betonades i statsministerns inledande tal. ”Sverige befinner sig inte i krig, men det råder heller inte fred” är ord som många kommer att ta med sig. De är även de ord som präglade medias pushnotiser under söndagen. Vi kan förstå dessa ord som att vi nu befinner oss i hybridhotens och proxykrigens tid. Vi kan även förstå orden som en uppmaning. Vi måste agera för att kunna hantera vår omvärld och för att forma den så som vi vill ha den.
Det nya normala är att vi befinner oss i ett permanent försämrat säkerhetsläge i vår omvärld. Det är något som vi inte kan acceptera som status quo. Ryssland är alltjämt det dimensionerande hotet, de bedriver genomtänkta destabiliseringskampanjer som vi behöver ha förmåga att möta. Det enda språk Ryssland förstårstår är maktspråk. Det måste således kosta för Ryssland att genomföra dessa kampanjer. Sverige behöver göra en kulturell resa och förändra vårt mindset hur vi bemöter hybridhandlingar som faktiskt resulterar i avskräckning.
Sverige och Europa måste ta ett större ansvar för vår egen säkerhet och stödet till Ukraina. De förmågor som byggs upp nu är avgörande för vår säkerhet om USA skulle dra sig tillbaka eller ändra fokus. Vi har alla förutsättningar för att klara detta! För att citera Oscar Jonsson från konferensen, ”vi är lite för defaitistiska, (…) vi har 500 miljoner européer som behöver 330 miljoner amerikaner för att stå emot 140 miljoner ryssar, vi kan om vi vill!” Det är avgörande för vår gemensamma trovärdighet och avskräckningsförmåga i vår region att vi gör mer.
Vad gäller Nato, vi är på god väg i vår integrering men har mycket kvar att göra. Natos SACEUR (Supreme Allied Comander Europe) Cavoli poängterade att Sverige gör mycket bra ifrån sig i den nya verkligheten som det är att vara allierad. Vi måste däremot inse att medlemskapet i alliansen inte varit slutmålet. Medlemskapet är en process och ett pågående engagemang till alliansen som kommer kräva ett ytterligare förändrat mindset av oss i Sverige.
Innovation och teknologisk utveckling
Sverige är ett av de mest innovativa länderna i världen. Teknologin som utvecklas skapar och påverkar den globala säkerheten och innovation bygger även vår säkerhet. Trots detta finns det tecken på att Europa halkar efter USA och Kina. Deras industripolitik, innovation och protektionism kombinerat med Europas tendens till reglering ställer krav på nytänkande för Sverige och Europa. Teknisk överlägsenhet är global makt, Sverige och Europa måste hålla sig i framkant för att kunna få en global påverkan och i förlängningen stärka vår säkerhet.
Intern säkerhet och organiserad brottslighet
Det genomgripande temat vad gällde intern säkerhet cirkulerade kring en optimistisk realism. De nya verktygen, reglerna och lagarna som tillförs rättsväsendet börjar bita. Det är dock mycket arbete kvar innan vi har fått bukt med de systemhotande strukturer som är den organiserade brottsligheten. Vi är 2 år in i ett 10-årigt arbete. Kommuner, företag, banker och myndigheter behöver således fortsatt arbeta hårt för att försvåra för den organiserade brottsligheten och strypa dess pengaflöde.
Från ord till handling
Allt ovan till trots så har huvudbudskapet, konferensen igenom, varit att vi nu måste gå från diskussion till genomförande. Allt för länge har vi sagt att saker ska utföras bara för att de ska fastna vid ritbordet. Både det militära och det civila försvaret tillförs stora summor pengar men det är fortfarande begränsade summor. Vi kommer att behöva göra hårda prioriteringar för att maximera vårt förmågeskapande. Ministern för civilt försvar uttryckte det väl. ”Det är inte allt åt alla och det är inte en biljett till att fortsätta konferera och prata sig till det civila försvarets återuppstående”. Myndigheter, kommuner och det privata näringslivet måste samarbeta för att nå resultat. Samarbete och sömlös samverkan mellan de militära och civila delarna av totalförsvaret är av yttersta vikt för att vi ska lyckas.
Totalförsvarsperspektivet
Statusen för totalförsvaret
I grunden för konferensen ligger försvars- och säkerhetsfrågor och totalförsvarsperspektivet omfamnar dessa frågor. Totalförsvaret ska ha förmågan att skydda hela samhället och därför måste hela samhället hjälpas åt för att bygga denna förmåga. Att det är mycket som görs och byggs för totalförsvaret poängterades av flertalet talare under konferensen.
Arbetet med totalförsvaret har pågått i ungefär 10 år men det har gått långsamt. Patrik Oksanen uttryckte det som att vi befinner oss ungefär 2 försvarsbeslut efter det som omvärldssituationen kräver. Vi är inte där vi ska vara, men vi är mycket bättre än vad vi tror. Mycket av det som vi har gjort och gör är bra. Vi har mycket kunskap inom totalförsvarsområdet, det är något som Nato ser till oss för att vi ska lära dem. Vi kan och måste dock göra mycket mer och snabbare. I Sverige är vi vana vid att samverka med varandra för att komma till lösningar. Vi måste nu börja samarbeta för att komma till handling. Sveriges totalförsvar kan bara bli starkt nog om vi arbetar tillsammans.
Totalförsvarsuppbyggnaden kommer från en låg nivå, men vi börjar långt ifrån 0. Det går att se att Sverige har mycket arbete framför sig med många hinder som kan tyckas orubbliga. Budskapet har varit att så inte är fallet, världen är i konstant förändring. Sådant som kan uppfattas orubbligt kan skakas till sina fundament och framtiden avgörs av mänskliga beslut. Sverige måste förändra det som vi i hög grad kan påverka och fler börjar förstå behovet av skyndsamhet. Alla Sveriges aktörer inom totalförsvaret behöver vara proaktiva och våga, vi ska vara handlingskraftiga och uppmuntra initiativ. Det finns en rädsla för att göra fel i svensk kultur som gör att beslutsprocesser blir långsamma. Denna rädsla hämmar utvecklingen och det finns ett behov av att ändra även denna kultur. Behovet av att utvecklingen måste gå snabbare gör att vi måste ta initiativ, våga ta risker och även göra fel.
För att möjliggöra ovan krävs det en gemensam tydlig inriktning för vad som ska åstadkommas. MSB har ansvaret att samla, stödja och driva arbetet framåt samt att agera som en samlad representant för det civila försvaret. Arbetet tar avstamp i regeringens inriktningsbeslut som beslutades under december. Utförarna behöver ett tydligt ledarskap samtidigt som de behöver uppbackning från sina chefer när man tar risker. Förhoppningsvis får de det stödet från MSB framöver. Målet måste vara att all samhällsviktig verksamhet och allt beslutsfattande beaktar totalförsvarets krav.
Regelverkens betydelse
för att möjliggöra ovan behöver regelverken fungera hela vägen ut. Lagarna som de ser ut idag stökar till det och försvårar processer. Lagstiftningen som gäller idag är omständlig samt leder till långa beslutsprocesser och ledtider. I dagsläget finns det inget mellanting. Antingen är det fred och krisberedskap som gäller eller så är det krig/höjd beredskap som gäller. Vi behöver lagstiftning för att kunna agera och bygga förmåga för inom gråzonen och vägen fram till ett krig. På ett tydligare sätt än vad vi kan göra idag. Regeringen arbetar aktivt med att ändra, förenkla och ta fram ny lagstiftning för att göra processerna enklare och snabbare. Under konferensen presenterades flera sådana åtgärder. Det har nu även sjösatts ett snabbspår för att introducera civilplikt, med lång grundutbildning, inom räddningstjänst. Rekryteringsgrunden kommer ligga i mönstringsunderlaget. Bit för bit byggs förutsättningarna och förmågorna tillbaka.
Som nämnts ovan måste det göras prioriteringar. Prioriteringar för att maximera nyttan i insatta resurser. Prioriteringar på sådana investeringar som bygger robusthet i samhället och en substantiell förmåga för totalförsvaret. I den mån det går behöver vi prioritera sådana åtgärder och förmågor som gör dubbel samhällsnytta – dubble use – sådant som kan göra verkan både för det civila och det militära försvaret. Behovet av att göra denna typ av prioriteringar kommer göra många besvikna då de inte får tillräckliga medel tilldelat. Budskapet är samtidigt att åtgärderna är brådskande för att nå förmågemål. Vi måste således våga att prioritera och prioritera bort verksamheter och förmågor.
Cyber och näringslivets roll
Två delar av totalförsvaret som kan anses inte togs upp i tillräckligt stor utsträckning i diskussionerna, eller fick det utrymme det borde fått, var cyber och näringslivets roll. För att börja med näringslivet, det fick plats i diskussionerna och lyftes som mycket viktigt för utvecklingsresan framåt. Däremot fick det en mycket liten möjlighet att lyfta sina perspektiv och utmaningar framåt. Av de över 70 talarna var det ca 5 personer som kom från näringslivet. Det finns ca 1,2 miljoner företag i Sverige. Att dessa inte får större utrymme på konferensen samtidigt som beslutsfattare gång efter annan lyfter vikten av att integrera näringslivet i beredskapen är mycket synd. Det är helt enkelt inte godkänt när näringslivet framhålls som mycket viktiga aktörer för uppbyggnaden av Sveriges totalförsvar.
Värre var det vad gäller cyber och dess påverkan för totalförsvaret. Cyberförmåga, cybersäkerhet och cyberförsvar har en avgörande och växande roll i framtidens totalförsvar i takt med den ökade digitaliseringen. Till skillnad från näringslivet som faktiskt fick viss dedikerad tid till sig under konferensen fick cyber ingen sådan. Cyber nämndes i huvudsak i förbifarten av olika talare. Cyber är en tillkommande del av det moderna civila försvaret och de största satsningarna inom området görs i kommande budget. Det pågår ständigt cyberattacker mot Sverige och våra institutioner i form av hybridattacker och påverkansoperationer. Trots detta fick ämnet inte sitt eget segment under konferensen. Vad Cyber och näringslivet betyder för totalförsvaret borde fått egna block för att påvisa och trycka på deras avgörande roller inom totalförsvaret.
Sammanfattningsvis
”Pessimism leder till passivitet, optimism leder till handling och realism till lösning (…) vi behöver fortsätta vara optimistiska realister.” Så sade Thomas Nilsson, Chef militära underrättelse och säkerhetstjänsten MUST, Försvarsmakten. Det finns goda skäl för oss att vara optimistiska realister. Samarbete är avgörande för den riktningsförändring som vi behöver göra och samarbete är en svensk paradgren, det är optimismen. Behovet av hastighet är stort och hastighet är tyvärr inte en svensk paradgren, vi behöver inse detta, därav realismen.
För att avsluta med Jan-Olof Jackes, ordförande på Folk och Försvar, ord; ”2024 års rikskonferens ledde en högre grad av insikt, min förhoppning är att 2025 års rikskonferens leder till en högre grad av handling.”
Utvalda citat från konferensen:
”Aleksej Bartok sade år 2000, ”Det viktigaste var att målen helgade medlen. Att använda våld är den mest effektiva problemlösaren om det används bestämt och i stor skala. Förhandlingar är av tvivelaktigt värde och ska bara användas som täckmantel för militära insatser. Legaliteten av statliga handlingar, iakttagandet av lagar, rättsliga förfaranden, humanitärt lidande är av sekundär betydelse i förhållande till att uppnå målet. Utländsk allmän opinion och västerländska regeringars synpunkter ska vi bortse från om ryska intressen står på spel””
– Gudrun Persson, Docent Försvarsmakten
”Sweden is the proverbial dog that has caught the bus that it was chasing. And with the bus in our teeth, what do we do now?”
– Christopher Cavoli, SACEUR Nato
”Att stödja Ukraina är inte ett val, det är en plikt” – Pål Jonson, Försvarsminister
”Vi är starkare tillsammans” – Samantha Job, Storbritanniens ambassadör
”Sverige är inte i krig, men det råder inte heller fred” – Ulf Kristersson, Sveriges statsminister
”Den extrema individualismens tidevarv är över.” – Carl-Oscar Bohlin, minister för civilt försvar
Behöver du rådgivning?