Risk- och sårbarhetsanalyser
Risk- och sårbarhetsanalyser (RSA) är lagstadgade analyser
Som ska genomföras av samtliga statliga myndigheter, kommuner och regioner. Frekvensen och återrapporteringsrutinen varierar mellan dessa. Syftet med risk- och sårbarhetsanalyser är att öka förmågan att förebygga, förhindra och hantera risker och sårbarheter. En högkvalitativ risk- och sårbarhetsanalys är därmed väsentlig för en god krisberedskap.
Extraordinära händelser
Enligt lag är Sveriges kommuner ålagda att bland annat analysera vilka extraordinära händelser som kan inträffa i kommunen. De ska även identifiera samhällsviktiga verksamheter och beroenden, analysera risker och sårbarheter samt identifiera behov av åtgärder. Resultat ska sammanställas i en risk- och sårbarhetsanalys, RSA, och rapporteras till länsstyrelsen. Detta ska ske vart fjärde år för region och kommun och vart annat år för myndigheter. Risk- och sårbarhetsanalys genomförs i enlighet med de direktiv och modeller som MSB tillhandahåller (kommun, region och myndighet.).
Våra konsulter finns tillgängliga för att utbilda organisationen i RSA (risk- och sårbarhetsanalyser) och bidra till er samhällsplanering. Vid behov kan vi även stötta er i framtagandet av analysen och efterföljande nödvändiga säkerhetsåtgärder.
Frågor och svar
Här listar vi våra vanligaste frågor gällande risk- och sårbarhetsanalyser.
Vad är en risk- och sårbarhetsanalys (RSA)?
En RSA är en systematisk genomgång av vilka risker och sårbarheter som kan påverka en organisation, kommun eller samhällsviktig funktion. Analysen identifierar hot, bedömer sannolikhet och konsekvenser och föreslår åtgärder för att minska sårbarhet och stärka krisberedskap.
RSA används för att öka motståndskraften mot olyckor, störningar, kriser och andra händelser som kan påverka verksamheten allvarligt.
Vilken omfattning bör en RSA ha?
Omfattningen anpassas efter verksamhetens uppdrag, riskmiljö och samhällsfunktion, men bör alltid omfatta:
- Identifiering av samhällsviktiga funktioner
- Hot- och riskkartläggning (t.ex. cyberattacker, klimatrelaterade händelser, elavbrott)
- Sårbarhetsanalys kopplad till beroenden, infrastruktur och resurser
- Konsekvensbedömningar
- Förebyggande och hanterande åtgärder
En komplett RSA bör även inkludera organisatoriska, tekniska och externa beroenden.
Vem ansvarar för att en RSA genomförs?
Ansvaret varierar beroende på organisation:
- Kommuner och regioner är enligt lag skyldiga att genomföra och regelbundet uppdatera RSA.
- Statliga myndigheter och privata aktörer inom exempelvis energi, transport och telekom omfattas av krisberedskapsförordningen.
- Privata företag gör RSA som en del av sitt säkerhetsarbete, kontinuitetsplanering eller ISO-arbete.
2Secure erbjuder stöd till både offentliga och privata aktörer genom hela processen.
Hur ofta ska en risk- och sårbarhetsanalys uppdateras?
En RSA bör enligt rekommendation uppdateras:
- Minst vartannat år
- Vid större förändringar i verksamheten
- Vid ny lagstiftning, förändrad hotbild eller inträffade incidenter
Löpande uppföljning säkerställer att RSA:n förblir relevant som beslutsunderlag och planeringsverktyg.
Vad händer efter att RSA:n är genomförd?
Efter analysen används resultaten till att:
- Utarbeta åtgärdsplaner och stärka beredskapen
- Prioritera resurser
- Informera ledning, medarbetare och samverkansaktörer om risker
- Bidra till strategiska beslut inom säkerhet, infrastruktur och planering
En väl genomförd RSA är ett viktigt verktyg för både förebyggande arbete och effektiv krishantering.
Hur kan 2Secure hjälpa till med RSA?
2Secure erbjuder heltäckande stöd i arbetet med risk- och sårbarhetsanalyser, inklusive:
- Val av metod och analysstruktur
- Workshopledning och intervjuer
- Framtagning av tydlig och användarvänlig rapport
- Presentation och förankring i organisationens ledning
- Stöd vid implementering av föreslagna åtgärder
Vi kombinerar expertis inom krisberedskap, säkerhet och offentlig förvaltning för att skapa insikter som leder till faktisk förbättring.
Hittar du inte ditt svar här, kontakta oss så hjälper vi dig.