USA och Ukraina har undertecknat det så kallade mineralavtalet som ger USA tillgång till Ukrainas kritiska mineraler och naturresurser, samtidigt som en gemensam fond för Ukrainas återuppbyggnad inrättas. Detta avtal kan ses i skenet av att det sker en global kapprustning om sällsynta metaller. 90 procent av utvinningen av sällsynta jordartsmetallerna sker idag i Kina. Det vill USA ändra på genom att vilja ta över mineraltillgångar i Ukraina och Grönland mm.
Mineralavtalet och politiska spänningar
Avtalet har varit föremål för tuffa förhandlingar och har skapat spänningar mellan Washington och Kyiv, men ses nu som ett viktigt steg för att säkra fortsatt amerikanskt stöd och investeringar i Ukraina. Partnerskapet löper över tio år och innebär att USA får del av intäkterna från bland annat gruv- och energisektorn. En viktig punkt i mineralavtalet är frågan om säkerhetsgarantier från USA, något som inte ser ut att finnas med i avtalet.
Samtidigt har Donald Trump inte infriat sitt löfte om att snabbt mäkla fram fred mellan Ukraina och Ryssland. Trumpadministrationen har lagt fram fredsförslag som innebär stora territoriella eftergifter till Ryssland, något som Ukraina motsätter sig.
Ryssland kräver fortsatt fullständig ukrainsk kapitulation och avvisar alla fredsförslag som inte innebär territoriella vinster för Moskva. Situationen på marken förblir instabil med fortsatt strider och militära framryckningar från båda sidor.
Avtalets pris: Inflytande mot kompromisser
Avtalet mellan USA och Ukraina stärker USA:s inflytande över Ukrainas resurser och återuppbyggnad, men innebär också att Ukraina måste kompromissa för att säkra fortsatt stöd. Samtidigt har fredsprocessen stagnerat, då Ryssland kräver kapitulation och USA:s fredsförslag innebär stora eftergifter för Ukraina.
Ryssland:
- Fortsätter att kräva fullständig ukrainsk kapitulation för att Ryssland ska acceptera ett framtida fredsavtal.
- Överdriver sina militära framgångar på slagfältet, sannolikt för att rättfärdiga sin ovilja att göra territoriella eftergifter.
- Fortsätter att kräva ett stopp för västerländskt stöd till Ukraina, möjligtvis för att kunna återuppta sina offensiva operationer när Ukrainas försvarsförmåga är försvagad.
- Hävdar att Ryssland är öppet för diplomati, samtidigt som de avvisar alla eldupphörsförslag som skulle möjliggöra formella fredsförhandlingar.
- Hävdar att pågående europeiska satsningar för att stärka sina försvarsförmågor utgör ett hot mot Rysslands nationella säkerhet, sannolikt för att rättfärdiga framtida rysk aggression mot Nato.
- Fortsätter att stärka det bilaterala samarbetet med Nordkorea.
Den långsiktiga politiska och säkerhetsmässiga lösningen på kriget i Ukraina är således fortfarande mycket osäker. Det mycket allvarliga säkerhetspolitiska läget i Sveriges närområde och i Europa innebär bland annat att det behöver ställas nya krav på kommuner och regioner i fråga om deras grundläggande verksamhetsförmåga. Kommuner och regioner har ett omfattande och väsentligt ansvar i fråga om fredstida krisberedskap och civilt försvar. Det finns även privata aktörer som bedriver samhällsviktiga verksamheter i betydande omfattning.
Stärk organisationens förmågor att bidra till ett mer motståndskraftigt samhälle
Få stöd med exempelvis:
- Risk- och sårbarhetsanalyser
- Krisberedskap och kontinuitetsplanering
- Säkerhetsskydd
- Utbildningar och övningar
- Stöd vid utveckling av samverkansstrukturer
- Rådgivning kring ny lagstiftning
- Strategisk rådgivning för civilt försvar
Med vänlig hälsning,
Johan Nykvist / CEO / 2Secure
