Det här är del tre av fyra i vår artikelserie om totalförsvaret, ett aktuellt ämne med hänsyn till det upptrappade säkerhetspolitiska läget i Europa. Avsikten är att höja kunskapen kring totalförsvarets innebörd för såväl privata som offentliga sektorn. Arbetet med totalförsvaret har stor betydelse oavsett mängden pågående konflikter i vårt närområde, då det huvudsakligen handlar om förebyggande åtgärder genom beredskap. Den kombinerade förmågan av Sveriges militära och civila försvar utgör totalförsvaret, där det finns krav på hur verksamheter ska fungera när beredskapen höjs.
Höjd beredskap är ett begrepp som används ofta när det kommer till Sveriges förmåga att försvara sig samt vid en ökad hotbild mot Sverige. Regeringen kan besluta om höjd beredskap om Sverige är i krigsfara eller om det råder osäkerhet i närområdet. Men vad innebär det egentligen för civilsamhället? Först och främst så är höjd beredskap ett samlingsnamn för lägena skärpt beredskap och högsta beredskap. Vi avser definiera vad dessa innebär och vad som skiljer de åt, därefter titta på hur det kan komma att påverka verksamheter inom både den privata och offentliga sektorn.
Skärpt beredskap
Skärpt beredskap är första nivån, där Sverige går in i ett förberedande läge som avser kunna tackla potentiella hot och faror. Verksamheter med koppling till totalförsvaret ska vidta de åtgärder som ålagts dem för att fortsätta kunna fullfölja sina uppgifter. Ansvaret att samordna det civila försvaret ligger på länsstyrelserna. I riksdagen kan även en krigsdelegation tillsättas vid krig och fara för krig.
Högsta beredskap
Under högsta beredskap är totalförsvaret den enda samhällsverksamheten som bedrivs. Ifall Sverige hamnar i krig råder automatiskt högsta beredskap. Ett flertal lagar börjar gälla först när denna nivå aktiveras, som har som främsta syfte att höja försvarsförmågan i Sverige. Några av dessa är Förfogandelagen (1978:262), Ransoneringslagen (1978:268) och Lagen (1988:97) om förfarandet hos kommuner, förvaltningsmyndigheterna och domstolar under krig och krigsfara med mera. Det finns många fler och samtliga träder i kraft vid ett beredskapslarm.
Påverkan på företag och myndigheter
Målet med höjd beredskap är att prioritera den nationella suveräniteten samt att samhällets funktionalitet bevaras. Det vill säga Sveriges rätt att bestämma över sig själv och att kärnan i samhället fortsätter att fungera trots rådande omständigheter. Det civila försvaret har en redig mängd kravställningar på sig ur ett totalförsvarsperspektiv, där i synnerhet den offentliga sektorn ligger i fokus. Myndigheter, kommuner och andra offentliga verksamheter dikteras av mängder med lagar, förordningar och föreskrifter anknutet till totalförsvaret. Bland annat ska verksamheten gå in i en krigsorganisation vid höjd beredskap, vilket innebär att personal eventuellt kan få en krigsplacering. I vissa fall behöver exempelvis personal flyttas till Försvarsmakten, då behöver verksamheten ta det i beaktning när de utformar sin organisation. Ansvars-, likhets- och närhetsprincipen gäller dock fortfarande, där det geografiska områdesansvaret kvarstår. Den privata sektorn kan i vissa fall ha krav på sig enligt överenskommelse, där de kan ha skyldigheter att fortsätta sin verksamhet i krig samt ta särskilda åtgärder. Detta kan se annorlunda ut från företag till företag.
Lagarna som dikterar hur verksamheter gör förberedande åtgärder benämns som administrativ beredskap, vilka ämnar täcka in alla relevanta delar kopplade till totalförsvar. Med avseende på upprustningen av både försvaret och totalförsvaret som sker framöver ökar kraven på civilsamhället att forma sina organisationer för en eventuell höjd beredskap. Vid behov kan vi bistå med konsulter som har erfarenhet inom totalförsvarsplanering, där vi kan hjälpa med att se över vad som gäller just för er verksamhet och hur ni ska gå tillväga.
Nästa och sista delen i artikelserien kommer handla om samverkan, inom ramen för totalförsvar.
Har du frågor och funderingar om antingen höjd beredskap eller vårt affärsområde Samhällsskydd och beredskap?
Kontakta Anders Bennström
