I en tid där nyhetsflödet dagligen påminner oss om ett komplext och föränderligt säkerhetsläge kan det vara en utmaning att förstå vad det innebär i praktiken – och hur man kan kommunicera risker inom organisationen utan att skapa oro. För att möta dessa utmaningar behövs ett helhetsperspektiv på säkerhetsarbetet, där omvärldsanalys, riskbedömning och skyddsåtgärder hänger ihop.
Att beskriva den aktuella säkerhetslägesbilden är inte alltid enkelt. Det finns en risk att informationen uppfattas som abstrakt, skrämmande eller överväldigande. För den som inte arbetar med säkerhet till vardags kan hot och risker kännas långt bort, eller tvärtom, så stora att de känns omöjliga att påverka.
Människors uppfattning av risker påverkas av många faktorer: tidigare erfarenheter, känslomässiga tillstånd och i vilken grad man upplever att man kan förstå eller kontrollera risken. När en risk känns svår att greppa eller påverka kan oron öka och motivationen att agera minska.
Från lägesbild till relevans
En säkerhetslägesbild syftar till att ge en samlad beskrivning av aktuella hot, trender och förhållanden som påverkar säkerheten, både nationellt och internationellt. Men för att den ska bli användbar behöver den brytas ner till den egna verksamhetens verklighet.
Det handlar om att identifiera:
vilka skyddsvärden som är mest kritiska,
vilka hot som är mest relevanta,
vilka sårbarheter som finns,
och hur riskerna ser ut i praktiken.
Genom att göra det skapas ökad förståelse och möjliggörs effektivare riskhantering utifrån den egna verksamhetens behov och förutsättningar. På så sätt kan rätt åtgärder prioriteras och säkerhetsarbetet, kontinuitetsplaneringen och krisberedskapen anpassas utifrån det som går att påverka och hantera.
Från oro till handlingskraft
Ett effektivt sätt att fördjupa lägesbilden är att utveckla den till en dimensionerande hotbild, där olika hot beskrivs och analyseras. Den kan kompletteras med analyser av affärskritiska tillgångar, sårbarheter, regelefterlevnad och kontinuitetsplaner. På så sätt får organisationen ett robust beslutsunderlag för både strategiska satsningar och operativa insatser.
När människor känner att de förstår riskerna och kan påverka utfallen minskar oron och engagemanget ökar. Det är just i skärningspunkten mellan förståelse och handlingskraft som säkerhetslägesbilden blir ett verktyg för styrning och utveckling.
Vikten av att arbeta med helheten
För att skapa ett hållbart och effektivt säkerhetsarbete krävs ett helhetsperspektiv. Ett hotbildsdrivet säkerhetsarbete innebär att man utgår från en strukturerad analys av hot, risker och sårbarheter och låter denna analys styra planering, prioritering och resursfördelning.
Utifrån standarder som ISO 22340 (Security and resilience, Protective security, Guidelines for crime prevention and protective security) kan man arbeta systematiskt med att knyta ihop hela säkerhetskedjan – från omvärldsanalys och hotbedömning till skyddsåtgärder, utbildning, uppföljning och förbättring.
Ett helhetsperspektiv säkerställer att säkerhetsarbetet inte sker i silos eller som separata initiativ, utan att alla delar samverkar: fysisk säkerhet, informationssäkerhet, personalsäkerhet och cybersäkerhet. På så sätt blir säkerheten en integrerad del av verksamhetsstyrningen.
En gemensam verklighetsbild
I en tid av snabba förändringar och komplexa hot behöver vi alla en gemensam förståelse av hur omvärldens händelser påverkar säkerheten. En tydlig och relevant säkerhetslägesbild hjälper till att se sambanden, prioritera rätt och agera proaktivt.
Trygghet skapas inte genom att blunda för hot, utan genom att förstå dem, sätta dem i kontext och omsätta kunskapen i handling.
Kontakta oss när du behöver strategisk rådgivning i ditt säkerhetsarbete
