Den 30 september, strax efter lunch, presenterade ministern för civilt försvar och utredaren Carl Fredrik Graf betänkandet om kommuners och regioners grundläggande beredskapsansvar. Idag regleras detta ansvar enligt lagen (2006:544) om kommuners och regioners åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (LEH). Lagen är dock föråldrad, eftersom den stiftades under ett helt annat omvärldsläge. Regelverken är därför inte anpassade för dagens säkerhetspolitiska situation. Det finns också otydligheter kring ansvaret under höjd beredskap, vilket gör att lagen behöver uppdateras.
Ny lag ersätter LEH
Betänkandet som presenterades innehåller flera förändringar för kommunernas beredskapsarbete. En ny lag kommer att ersätta LEH. Den nya lagen ska åtgärda de brister som finns kring höjd beredskap i dagens lagstiftning. Lagen kommer att heta ”Lagen om kommuners och regioners grundläggande beredskap inför fredstida krissituationer och höjd beredskap” och föreslås träda i kraft den 1 januari 2027.
Begreppsändringar i den nya lagen
I den nya lagen ersätts begreppet ”extraordinära händelser” med ”fredstida krissituation”. Detta görs för att enhetliggöra språket i lagstiftningen. För att något ska klassas som en fredstida krissituation krävs fyra förutsättningar:
- Att situationen avviker från det normala.
- Att den drabbar många människor eller stora delar av samhället.
- Att det finns en allvarlig störning eller risk för en sådan.
- Att situationen kräver skyndsamma och samordnade åtgärder.
Syftet med den nya lagen
Lagens syfte är att kommuner och regioner ska kunna skydda människors liv och hälsa. Samtidigt ska de upprätthålla grundläggande samhällsfunktioner. Lagen ska också skapa förutsättningar för att skydda egendom och miljö under fredstida kriser och höjd beredskap. Förhoppningen är att den nya lagstiftningen ska stärka samhällets förmåga att agera i dessa situationer.
Grundläggande verksamhetsförmåga
Betänkandet tar också upp vikten av en ändamålsenlig och likvärdig förmåga att fullgöra sina uppgifter. Kommuner och regioner ska ha en grundläggande verksamhetsförmåga. Denna ska anpassas efter lokala och regionala förhållanden. Hänsyn ska tas till den strategiska betydelsen eller utsattheten i händelse av ett väpnat angrepp mot Sverige.
Tre förmågor som ska upprätthållas
Tre specifika förmågor lyfts fram i betänkandet. Den första är att kommunerna och regionerna ska kunna upprätthålla måltidsverksamhet med egna resurser under två veckor. Detta gäller skolor, vårdboenden, sjukhus och liknande verksamheter. Kommunerna måste därför förbereda tillräcklig lagringskapacitet för två veckors drift.
Samlingsplatser och evakuering
Den andra och tredje förmågan handlar om trygghetspunkter och evakuering. Varje kommun ska ha tillgång till en eller flera särskilda samlingsplatser för invånare och regelbundna besökare. Dessa motsvarar dagens trygghetspunkter. Kommunerna ska också ha en förmåga att genomföra utrymning och inkvartering inom sina geografiska områden.
Finansiering av det framtida arbetet
Betänkandet avslutades med en genomgång av hur arbetet i framtiden bör finansieras. Idag sker finansiering av civilt försvar genom överenskommelser mellan staten och Sveriges Kommuner och Regioner (SKR). Denna metod föreslås nu slopas när den nya lagen träder i kraft. Det bedöms inte vara en effektiv eller ändamålsenlig metod. Istället föreslås finansiering via generella och riktade statsbidrag, kopplade till specifika investeringar eller kostnader.
Stora kostnader för kommunerna
Förslagen i utredningen kommer att leda till stora löpande kostnader för kommunerna. Det kommer också innebära dyra anskaffnings- och investeringskostnader. Dessa behöver finansieras på något sätt. En huvudsaklig finansiering föreslås ske genom generella statsbidrag, vilket ger kommunerna större flexibilitet. Samtidigt ställer det högre krav på kommunernas prioriteringar inom sin verksamhet. Totalt beräknas de nya kostnaderna uppgå till 13,5 miljarder kronor för staten.
Ytterligare information kommer
Hela betänkandet presenterades inte under pressträffen. Den fullständiga utredningen har publicerats i Statens offentliga utredningar. Utredningen är omfattande och kommer behöva en genomgående analys för att förstå dess påverkan för kommunen i sin helhet. Mer information om utredningen kommer.
Har du frågor och/eller funderingar om totalförsvarsplanering eller vårt affärsområde Samhällsskydd och beredskap?
Kontakta Anders Bennström
