Hot, hat och systematisk utpressning har blivit allt vanligare inslag i näringslivet och företagsledares verklighet. Från mindre entreprenörer till globala storbolag ställs allt fler inför hot som påverkar både den operativa verksamheten och det personliga livet. Trots allvaret är det förvånansvärt tyst kring detta ämne.
En tragedi som väckte frågor
Mordet på Brian Thompsson, VD för United Healthcare, är ett smärtsamt exempel på vad som kan hända när yrkesrollen gör någon till måltavla. Denna tragedi sätter ljuset på hur eskalerande hotbilder kan få de mest extrema konsekvenserna.
Tystnaden – en del av strategin
Det finns flera skäl till att hot riktade mot företagsledare och organisationer sällan lyfts offentligt. Peter Narbe, Affärsområdeschef på 2Secure menar att många företag väljer att inte kommunicera sådana händelser eftersom det anses minska riskerna.
”Låg exponering upplevs som en riskminimerande strategi, särskilt när hotens natur ofta är diffus och svår att definiera. Mörkertalet är dessutom stort. Många hot polisanmäls inte eftersom de upplevs svårutredda, särskilt när gärningsmännen är okända eller använder sig av anonymitet på sociala medier. Det finns också en utmaning i att bedöma den faktiska risken; gränsen mellan hot och hat kan vara tunn, vilket gör det svårt att prioritera rätt åtgärder.”
Hotbilden förändras – en ny verklighet för företag
Historiskt har hot och påtryckningar ofta varit kopplade till aktivistiska rörelser som riktat sig mot specifika branscher, exempelvis miljöfarliga verksamheter. Men den moderna hotbilden är mer komplex. Idag ser vi att sektorer som energi och försvarsindustrin blivit särskilt utsatta, men även företag utanför dessa branscher påverkas. Det är inte längre enbart företagens verksamhet som står i skottlinjen – även företagsledare och deras privatliv är måltavlor.
Digital kartläggning ökar sårbarheten
En av de mest oroande aspekterna av dagens hotbild är hur enkelt det har blivit att samla in personlig information via nätet. Digital kartläggning gör det möjligt för gärningsmän att snabbt identifiera och rikta sig mot individer inom näringslivet. Detta skapar nya risker och ställer höga krav på företagen att skydda både verksamheten och sina medarbetare.
Företagens ansvar – från reaktiv till proaktiv säkerhet
I denna förändrade verklighet måste företagen ta hoten på större allvar och arbeta mer förebyggande. Det handlar inte bara om att reagera när något händer, utan om att skapa robusta strategier för att möta och minska riskerna.
Så vad behöver göras?
- Kontinuerlig riskanalys: Regelbunden översyn av hotbilder och risker är en grundläggande del av säkerhetsarbetet.
- Utbildning och medvetenhet: Medarbetare och ledare behöver få utbildning i att känna igen och hantera hot.
- IT- och datasäkerhet: Att säkra person- och företagsrelaterad information mot digital kartläggning är viktigare än någonsin.
- Samverkan med myndigheter: Hot och påtryckningar bör rapporteras, även när de känns vaga, för att underlätta utredning och skapa ett bättre skyddsnät.
- Kommunikation och transparens: En avvägd strategi kring hur hot kommuniceras både internt och externt är avgörande för att hantera exponering på rätt sätt.
Ett större ansvar – för alla
Hot och hat mot företag och deras ledare är inte bara ett problem för de direkt drabbade – det är en samhällsfråga. Näringslivet är en av hörnstenarna i vår samhällsekonomi, och tryggheten för de som leder och driver dessa verksamheter är avgörande.
Behöver du se över ert systematiska säkerhetsarbete? Hör av dig för rådgivning info@2secure.se
Vill du veta mer? Lyssna på Ekonomiekot i Sveriges radio
