Ryssland har under september avfyrat tusentals drönare, robotar och raketer, ett mönster som tyder på en systematisk utmattningskrigföring. Syftet verkar vara att slå ut ukrainskt luftförsvar genom att överbelasta det, orsaka förstörelse av infrastruktur och civila mål för att störa viktiga samhällsfunktioner, samt att skrämma civilbefolkningen och skapa osäkerhet.
Uttrycket “poke in the chest” är en ofta använd metafor
När ryska drönare och robotar närmar sig eller kränker Natoländer kan syftet vara att testa västs förmågor, skapa osäkerhet, provocera och visa att Ryssland inte räds eskalation. Uttrycket “poke in the chest” är en ofta använd metafor för Rysslands sätt att utmana, provocera och tänja på gränserna tills de möter verkligt motstånd.
- Ryssland testar konsekvent omgivningens reaktioner och förmåga genom att ta små steg i formen av kränkningar, provokationer, cyberattacker, drönarflygningar eller informationspåverkan.
- Om ingen tydlig motreaktion kommer fortsätter de och förflyttar gränsen gradvis framåt.
- När de däremot möter kraftfullt motstånd, militärt, diplomatiskt eller ekonomiskt, tenderar de att backa eller temporärt frysa sina åtgärder.
Historiska exempel
- Georgien 2008: stegvis provokation och “fredsbevarande styrkor”, som slutade i full invasion.
- Krim 2014: “små gröna män” skickades in utan västlig motreaktion, vilket banade väg för annektering.
- Östra Ukraina 2014–2021: lågintensivt krig för att hela tiden utmana Ukrainas territorium och testa EU/Natos svar.
- Senaste tidens drönarprovokationer mot Nato: mönstret återkommer där de testar hur långt de kan gå utan att Nato besvarar med kraftfullhet.
Ryssland tillämpar även vad man ibland kallar “escalate to de-escalate”. De skapar tryck, osäkerhet och oro, men hoppar över till ”öppen konflikt” först när de märker att omvärlden inte gör motstånd. På så sätt bygger de makt utan att alltid riskera fullskalig konfrontation.Det bedöms att Ryssland måste mötas med tydligt motstånd, annars fortsätter deras provokationer. Det är anledningen till att länder som Sverige och Finland tillsammans med Nato diskuterar vikten av snabb militär upprustning och ett trovärdigt försvar.
Betydelsen för Sverige
- Sveriges nuvarande satsning på luftvärn räcker endast för att skydda de största städerna, vilket lämnar stora delar av landet utsatta.
- Ett långsamt upprustningstempo kan uppmuntra Ryssland att agera aggressivare, just eftersom Moskva tolkar otillräckliga åtgärder som svaghet.
- För att upprätthålla trovärdighet behöver Sverige därför agera snabbare och mer beslutsamt, snarare än att enbart luta sig på långsiktiga planer.
Det större sammanhanget
Det som händer i Ukraina och angränsande länder är en del av ett större ryskt maktspel som indirekt pressar hela Nato, och där Sverige är en central pusselbit i att stärka den norra flanken. Totalförsvarets (militära och civila) aktörer måste vara förberedda för att möta både direkta och indirekta hot – från sabotage och underrättelseverksamhet till informationskrigföring och cyberattacker.
Företag och organisationer kan vidta en mängd olika åtgärder för att stärka motståndskraften:
- Ta omvärldsläget på allvar och se över säkerheten.
- Implementera robusta säkerhetsåtgärder för att stärka informationssäkerheten samt motverka cyberattacker och driftstörningar mm.
- Öka medvetenheten om desinformationskampanjer genom utbildning och informationsspridning.
- Säkerställ redundans i kritiska system och processer.
- Kontinuitetsplanera för scenarier som inkluderar sabotage, dataförlust eller andra hybridhot.
- Genomför regelbundna säkerhetsrevisioner av känsliga anläggningar och system.
Kontakta oss för rådgivning
