Tisdagen den 16 september presenterade regeringen nya satsningar på det civila försvaret för de kommande åren. Satsningarna är omfattande och inkluderar flertalet beredskapssektorer. Denna artikel syftar till att ge en överblick på satsningarna, hur mycket pengar som kommer fördelas och vad det kan betyda för kommuner och regioner.
De nya ekonomiska satsningarna är en del av den överenskommelse som slöts mellan samtliga 8 riksdagspartier tidigare i år om ”snabbsatsningar” på totalförsvaret. Detta är den blocköverskridande överenskommelsen från juni om 300 miljarder till totalförsvaret. Sammanlagt så rör det sig om satsningar på nästan 20 miljarder kronor som fördelas till det civila försvaret fram till 2028.
Så fördelas satsningarna 2026-2028
Vi kommer således att börja se vart en del av de satsningar som 2Secure nämnde i artikeln ”En historisk upprustning av totalförsvaret” kommer placeras. Dessa satsningar fördelas från olika medel. Under perioden 2026–2028 kommer 7 miljarder fördelas från snabbsatsningarna från de 8 partiernas överenskommelse. Ytterligare 5 miljarder kommer från det reformutrymme som regeringen presenterade i höstbudgeten.
Redan nästa år kommer vi se satsningar på omkring 3,7 miljarder kronor i nya eller omfördelade medel. Det innebär att de totala medlen för civilt försvar 2026 kommer ligga på 12,9 miljarder kronor. Det är en ökning med 2,9 miljarder från de 10 miljarder som prognostiserades för 2026. De ekonomiska medlen kommer i sin tur fördelas ut på de 10 beredskapssektorerna. För kommunerna och regionerna innebär satsningarna att det mellan 2026 och 2028 kommer avsättas ca 4,6 miljarder för insatser till civilt försvar.
Decentraliserad försörjningsberedskap
Regeringen presenterade även något som de kallar för ”decentraliserad försörjningsberedskap”. Tanken innebär att kommuner och regioner ska kunna använda sig av statens inköpsförmåga. Detta för att snabbare och i en större skala, kunna genomföra inköp av materiel för det civila försvarets räkning.
Investeringarna ska göras baserat på totalförsvarets behov. Det handlar om centrala inköp som sedan distribueras till kommuner och regioner, för detta avsätts ungefär 1 miljard kronor och MSB kommer få en central roll i processen.
Det finns flera målsättningar och syften med dessa ytterligare satsningar, men framförallt så är de möjliggörare. En möjliggörare för att skapa långsiktiga och tydliga förutsättningar i förmågebyggandet som behövs. Men även möjliggörare för att exempelvis börja implementera åtgärder åt de förslag som presenterades i utredningen om kommuners och regioners grundläggande beredskap i kris och krig. Exempel på sådana åtgärder är inköpandet av livsmedel och utrustning för upprätthållandet av måltidsverksamhet. Kommuner och regioner ska inte behöva invänta att förslagen från utredningen träder i kraft.
Stärkt beredskap och ökad konkurrenskraft för kommuner och regioner
Vad kommer då detta att innebära för kommuner, regioner eller andra aktörer som berörs av satsningarna? Dels kommer det innebära möjligheter att ännu snabbare köpa in beredskapsmateriel än tidigare. Det ökar också möjligheterna för att kunna lägga pengar på att rekrytera personal med rätt kompetenser för beredskapsarbete. Konkurrenskraften på arbetsmarknaden för kommuner och regioner ökar därmed för att kunna locka till sig en förhållandevis begränsad personalkategori.
Sammantaget är satsningarna positiva för uppbyggnaden av det civila försvaret. Där det tidigare har saknats medel för att kunna satsa, kommer det nu finnas gott om möjligheter för investeringar och uppbyggnad.
Vill ni veta mer, tveka inte på att kontakta oss på 2Secure.
Kontakta oss för rådgivning
