De pågående fredsförhandlingarna kring konflikten i Ukraina är en av vår tids mest komplexa och avgörande diplomatiska processer. På ena sidan står Ryssland, som fortsatt driver sin agenda för geopolitiskt inflytande och territoriell kontroll, och på den andra sidan Ukraina, som kämpar för sin suveränitet och framtid som en självständig nation. Samtidigt spelar USA och andra västmakter en central roll i att försöka balansera diplomati med säkerhetsgarantier för Europa. Men vad innebär dessa förhandlingar egentligen, och vilka risker står vi inför?
Komplexiteten i fredsförhandlingarna om Ukraina
Fredsförhandlingarna präglas av motstridiga intressen och djup misstro. Ryssland har historiskt visat sig vara en opålitlig aktör i internationella avtal, med en lång lista av brutna överenskommelser – från Minskavtalen till Budapestmemorandumet. Kreml har hittills avvisat förslaget om ett omedelbart eldupphör och kräver att flera grundläggande frågor löses innan någon vapenvila kan övervägas. Samtidigt uttrycker USA:s representanter försiktig optimism, medan Ukrainas president Volodymyr Zelensky varnar för att Ryssland använder diplomatin som ett sätt att vinna tid och fördröja verkliga framsteg. Denna dynamik gör det svårt att se några snabba lösningar på horisonten.
Rysslands mål – mer än bara Ukraina
Rysslands strategiska mål sträcker sig långt bortom Ukrainas gränser. Sedan 2014 har Kreml tydligt visat att de vill göra Ukraina till en lydstat och samtidigt tvinga västvärlden att erkänna Rysslands rätt till en “intressesfär” i Östeuropa. Detta inkluderar krav på att NATO ska stoppa sin expansion och att västländer ska acceptera Rysslands inflytande över sina grannländer. Under Vladimir Putins ledning har Ryssland också strävat efter att omförhandla den globala säkerhetsordningen. Genom militära maktmedel, som invasionen av Ukraina, försöker de minska västvärldens inflytande nära sina gränser och återta en position som stormakt på den globala arenan. Putin har ofta beskrivit Sovjetunionens kollaps som en “geopolitisk katastrof” och ser återupprättandet av Rysslands stormaktsstatus som avgörande för landets säkerhet och inflytande. Detta inkluderar inte bara militär styrka utan också allianser med andra icke-västliga stormakter som Kina, Iran och Nordkorea – en utveckling som kan leda till en multipolär världsordning där flera stormakter konkurrerar om globalt inflytande.
Vad betyder fred på Kremls villkor?
En fred baserad på Rysslands villkor skulle få allvarliga konsekvenser för Europas säkerhet och stabilitet. Det skulle kunna innebära:
- Att Ukraina tvingas avstå territorium, vilket skulle legitimera Rysslands aggression.
- Att Ukraina nekas NATO-medlemskap, vilket skulle lämna landet sårbart för framtida ryska angrepp.
- Att Ryssland får ökat inflytande i regionen, vilket kan uppmuntra fortsatt användning av militärt våld för att uppnå politiska mål.
Som Sveriges statsminister Ulf Kristersson nyligen uttryckte: “Vi kan inte ha en fred som bara ger Ryssland möjlighet att omgruppera.” En sådan lösning skulle inte bara vara kortsiktig utan också destabilisera hela Europas säkerhetsarkitektur.
Vad händer om USA drar sig tillbaka från fredsförhandlingarna om Ukraina?
En annan osäkerhetsfaktor är USA:s framtida engagemang i Europas säkerhet. Om USA skulle minska sitt militära åtagande i Europa – något som diskuterats i vissa amerikanska politiska kretsar – skulle det skapa ett vakuum som Europa inte är redo att fylla på kort sikt.
USA:s närvaro genom NATO har varit en grundpelare för stabiliteten i Europa sedan andra världskriget. Ett tillbakadragande skulle kunna:
- Försvaga Europas försvarsförmåga mot potentiella hot från Ryssland.
- Uppmuntra Ryssland att utöka sitt inflytande i regionen och fortsätta sina aggressioner.
- Skapa oenighet inom EU om hur man bäst hanterar säkerhetsfrågor, vilket kan leda till splittring snarare än samordning.
Ett sådant scenario skulle inte bara påverka Europa utan också få globala konsekvenser, där andra stormakter som Kina kan försöka utnyttja det maktvakuum som uppstår.
Fyra möjliga scenarier framåt
När vi blickar framåt är det svårt att förutse hur konflikten kommer att utvecklas, men några möjliga scenarier sticker ut:
- En utdragen konflikt. Striderna fortsätter utan någon tydlig seger för någon sida, vilket leder till en långvarig humanitär kris och fortsatt instabilitet i regionen.
- Ett vapenstillestånd. En temporär “frysning” av konflikten där parterna går med på ett eldupphör utan att lösa de underliggande frågorna – liknande situationen mellan Nord- och Sydkorea.
- Kollapsade förhandlingar. Diplomatin misslyckas helt, vilket kan leda till eskalerade strider eller nya militära offensiver från Rysslands sida.
- Fred på Kremls villkor. En lösning pressas fram där Ryssland får igenom sina krav, vilket destabiliserar Europa ytterligare och skapar farliga normer för internationell rätt.
Vad kan vi lära oss?
Ryssland är och förblir en aggressiv stormakt med ambitioner som sträcker sig långt bortom Ukrainas gränser. Genom manipulation, hot och militärt våld försöker de forma världspolitiken efter sina egna intressen. Förhandlingarna om fred måste därför hanteras med stor försiktighet och ske utifrån ett tydligt erkännande av dessa realiteter.
Europa måste stärka sitt eget försvar och samarbeta tätare inom både EU och NATO för att möta de långsiktiga hoten från Ryssland. Samtidigt måste västvärlden hålla fast vid principerna om suveränitet och internationell rätt – inte bara för Ukrainas skull utan också för den globala ordningens och kommande generationers framtid.
Johan Nykvist / VD / 2Secure
Behöver du strategisk rådgivning för din verksamhet? Kontakta Dominic Bowen , Affärsområdeschef och strategisk rådgivare på 2Secure.
