Sverige står inför en omfattande, historisk, upprustning av totalförsvaret. Något som inte setts sedan under det Kalla kriget. Under sommaren 2025 beslutades om stora finansiella satsningar på totalförsvaret. Satsningarna görs för att nå upp till de krav som kom att ställas av Nato under sommaren. Samtliga allierade har nu ett försvarsutgiftsmål på 5%, 3,5% till det militära och 1,5% till det civila försvaret.
Sammantaget innebär detta satsningar på 300 miljarder till det militära och 50 miljarder till det civila försvaret. Den svenska planen är att nå målen till 2030. Dessa satsningar är att Sverige nu närmat oss och gått om de finansiella behov som MSB efterlyst för det civila försvaret tidigare.
Viktiga konsekvenser för totalförsvaret
Positiva
- Markant ökad finansiering: 300 miljarder till militären och 50 miljarder till civila försvaret.
- Mer än en tredubbling av det civila försvarets resurser jämfört med dagens nivåer.
- Förstärkt totalförsvarsförmåga och större motståndskraft i civila verksamheter.
- Möjlighet att snabbare köpa in beredskapsvaror och bygga upp beredskapslager.
- Ökade förutsättningar för fler övningar, planering och beredskapshöjande insatser.
- Snabbare införskaffande av materiel och verktyg än tidigare planerat.
- Mer resurser till kommuner, regioner och myndigheter kan stärka sjukvård, infrastruktur och säkerhet
- Ökade möjligheter att anställa mer kompetent personal för beredskapsarbete.
- Sverige lever mer konkret upp till åtaganden inom Nato.
Negativa
- Finansieringen sker genom lån, vilket ökar statsskulden.
- Risk att lånefinansieringen på sikt orsakar ekonomiska problem.
- Kan leda till nedprioriteringar i andra samhällssektorer.
- Tidigare försvarsbeslut (2025–2030) blir delvis inaktuellt.
- Risk för ineffektiv användning av resurser om satsningarna inte styrs rätt.
- Vissa verksamheter kan få mer pengar än de kan hantera effektivt på kort sikt.
- Historisk upprustning av totalförsvaret
Förstärkningar av det civila försvaret
Satsningarna kommer innebära stora tillskott till kommuner och myndigheter för arbete med det civila försvaret. Hur summorna kommer distribueras framgår ännu inte. Distributionen av finansiella medel kan således vara densamma, procentmässigt, som presenterades i september 2024. Vad som dock framgår är att det ska ske satsningar på infrastruktur, viss sjukvård och beredskapslager.
Tre gånger mer resurser än idag
Dagens finansiering och mål för finansiering av det civila försvaret ligger på 8,5 respektive 15 miljarder kronor. Det innebär att det civila försvaret kommer få mer än tre gånger mycket pengar jämfört med dagens mål och finansiering. Det kommer i sin tur möjliggöra en markant förmågeökning inom totalförsvaret.
Vad som dock kan vara problematiskt är den initiala finansieringen. Det ska ske genom lånefinansiering. Satsningarna kommer innebära att regeringen tillfälligt frångår balansmålet för de offentliga utgifterna och således ökar statsskulden. En ökning av statsskulden kan i längden få flera negativa konsekvenser. Sverige tar dock dessa lån i ett läge med en låg initial statsskuld. Hur finansieringen över tid ska gå till är ännu inte klart, det är något 2Secure får återkomma till när det blir aktuellt.
Totalförsvarsbeslutet 2025–2030 ifrågasätts
Beslutet som togs i somras, om att utöka satsningarna så mycket som föreslagits, innebär i alla praktiska hänseenden att totalförsvarsbeslutet 2025–2030 mer eller mindre är inaktuellt. Den gamla målbilden var otillräcklig för att möta det nya omvärldsläget. Flera av de beslut som togs om satsningar och investeringar inom militärt- och civilt försvar är självfallet fortfarande relevanta. Däremot kan det anses att samtliga tidsplaner och mängder materiel som skulle införskaffas nu ej är relevanta. Processer kan skyndas på eller utökas, verktyg och materiel kommer kunna införskaffas i en större mängd och snabbare takt än tidigare planerat.
Ökade möjligheter för totalförsvaret
Sammantaget är beslutet att öka satsningarna på det militära- och civila försvaret positivt då det ökar vår totalförsvarsförmåga. Sveriges civila verksamheters motståndskraft kommer effektivt kunna öka och vi kommer mer konkret leva upp vårt åtagande inom Natos kollektiva självförsvar. Satsningarna kommer bland annat innebära möjligheter att snabba på inköp av beredskapsvaror som annars behövt göras över ett längre tidsspann. Detta samtidigt som det kommer möjliggöra genomförandet av beredskapshöjande insatser, övningar och planering. Det kan även komma att innebära att organisationer får möjlighet att anställa mer personal med rätt kompetenser för att driva på organisationens beredskapsarbete.
Risker och utmaningar
Samtidigt finns det vissa negativa aspekter av beslutet. Finansieringen är en stor del av det. Pengarna måste tas någonstans ifrån och det kan komma att innebära behov av prioriteringar bland andra verksamheter. Lånefinansieringen är en temporär metod som kan orsaka mer skada än vad den gör nytta om den pågår för länge. Trots detta kan det anses att fördelarna med beslutet väger upp för nackdelarna, framför allt i förhållande till den allvarliga säkerhetspolitiska situationen i vår omvärld.
Fokus på kostnadseffektivitet
Sverige kommer även behöva tänka om kring vad som faktiskt är relevant att satsa på, så att Sverige inte spenderar stora summor utan att få någon reell effekt. Sverige behöver tänka kostnadseffektivt, samtidigt som verksamheter nu nästan får mer pengar än vad de kan göra av med. De största behoven är inte stora högteknologiska system och lösningar utan sådant som kan skapa en masseffekt snart.
Dessa nya satsningar möjliggör detta. Nu är det upp till Sveriges civila verksamheter – kommuner, regioner, länsstyrelser och näringsliv – att ta ansvar för hur dessa pengar spenderas på bästa sätt för att få maximal effekt för det civila försvaret.
Kontakta oss för rådgivning
