Ur ett totalförsvarsperspektiv är det idag två utredningar, som har sin slutredovisning under hösten och vintern, som kan vara av särskilt intresse för kommunen att hålla ett öga på. Dessa utredningar har sin slutredovisning under hösten -24 och vintern -24/25. Utredningarna är av intresse då de kan ha betydande påverkan på kommunens verksamhet inför och under fredstida kriser och höjd beredskap. Detta då de kan ha betydande påverkan på kommunens verksamhet inför och under fredstida kriser och höjd beredskap.
För att staten ska kunna lösa svårare frågor krävs det ofta grundliga genomgångar innan en proposition kan tas fram till riksdagen för beslut. Utredningarnas uppdrag ges genom kommittédirektiv i vilket regeringen anger riktlinjerna för den särskilda utredarens eller kommitténs arbete. Normalt arbetas det med ungefär 120 utredningar simultant. Slutsatserna för varje utredning samlas sedan i en rapport som publiceras i serien ”Statens offentliga utredningar”. För den kommunanställde är det av intresse att följa dessa utredningar. De kan ge signaler om potentiella kommande beslut och utvecklingar som kan påverka den kommunala verksamheten.
Vilka är då dessa två pågående utredningar att hålla ögonen på?
Den första, som även kan ha störst inverkan på kommunens verksamhet, är utredningen om ”Kommuners och regioners grundläggande ansvar inför och under fredstida kriser och höjd beredskap”. Utredningen genomför en översyn av den nuvarande regleringen i lagen (2006:544) om kommuners och regioners åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (LEH). Dess huvudsakliga syfte är att utredningen ska leda till en författningsreglering. Det ska ge kommuner och regioner bättre förutsättningar att förstärka och utveckla sina verksamheter inför och under fredstida kriser och höjd beredskap.
Den andra utredningen behandlar det civila försvaret och är utredningen om ”En långsiktigt hållbar personalförsörjning av det civila försvaret”. Denna utredning har som syfte att analysera och bedöma vilka behov och förutsättningar som finns hos verksamheter inom totalförsvaret. I längden ska utredningen föreslå en personalförsörjning som är anpassad efter dagens samhälle samt det civila försvaret. Nedan presenteras utredningarna, grunderna för dem, några viktiga analyspunkter samt deras potentiella inverkan på kommunens verksamhet.
Kommuners och regioners grundläggande ansvar inför och under fredstida kriser och höjd beredskap.
Behov av en ny rättslig reglering
Behovet för utredningen grundar sig i att LEH tillkom efter en längre period av avspänt omvärldsläge. Det kom att påverka de grundläggande utgångspunkterna för lagens utformning. Fokus vid tiden låg på andra hot och risker i samhället än sådana vi ser idag, såsom risken för ett väpnat angrepp. Idag har detta fokus skiftats och vi har nu en ny hotbild mot Sverige som kräver andra prioriteringar. Samtidigt har en ny reglering och struktur införts i fråga om statliga myndigheters krisberedskap och uppgifter inom det civila försvaret. Detta har skett genom de förslag som ”Utredningen om civilt försvar lämnade i betänkandet Struktur för ökad motståndskraft (SOU 2021:25)” lämnade.
Grundläggande ansvar och uppgifter för kommuner och regioner
Det behövs därför mer ändamålsenlig rättslig reglering om kommuners och regioners grundläggande ansvar och huvudsakliga uppgifter under fredstida kriser och höjd beredskap än den i LEH. Utredningen kommer därför, utifrån LEH och dess tillämpning, kartlägga och analysera vilket grundläggande ansvar och vilka huvudsakliga uppgifter kommuner och regioner bör ha. Till detta kommer även att analysera regleringen kring krisledningsnämnder i kommuner och regioner. Inom ramen för sina överväganden om en förändrad grundläggande reglering får utredaren bedöma på fler punkter. Detta kan gälla behov för ändringar i författningar som i särskilda avseenden reglerar kommuners och regioners ansvar och uppgifter.
Finansiella överväganden
Kommittédirektivet omfattar även vissa finansiella överväganden. Detta gäller ändamålsenlighet och effektivitet i den nuvarande ordningen för statens styrning och finansiering av kommuners och regioners förberedande uppgifter inför och under höjd beredskap. Frågan är om det existerar ett påtagligt behov av att förändra de övervägande principerna för fördelningen av kostnadsansvaret mellan staten, kommunerna och regionerna. Det måste däremot tydliggöras att det inte ingår i utredarens uppdrag att förändra balansen i fördelningen av kostnader. Fördelningsprinciperna ska således i grunden förbli oförändrade.
Anpassningar och konsekvenser för kommunen
De beslut som tas baserat på slutredovisningen av utredningen kan därför komma att innebära ett behov av anpassning för kommunen. Det kan innebära konkretiserade uppgifter utifrån dagens omvärldsläge såväl som mer anpassade uppgifter inom totalförsvaret för kommunen. Utredningen kan även komma att innebära förändrade finanser baserat på en uppdaterad finansieringsmodell. En finansieringsmodell som ska säkerställa en tydlig koppling mellan statens finansiering och de krav som staten ställer på kommuners och regioners beredskap. Utredningen slutredovisas som senast den 30 september 2024.
En långsiktigt hållbar personalförsörjning av det civila försvaret.
Nya krav på det civila försvaret
Kommittédirektivet lyfter att det försämrade säkerhetspolitiska omvärldsläget ställer nya krav på det civila försvaret och dess möjlighet till personalförsörjning. Det åligger därför alla Sveriges myndigheter att identifiera samhällsviktig verksamhet inom sitt ansvarsområde som behöver fungera även vid krig eller under höjd beredskap. På den lokala nivån är kommuner viktiga aktörer och de ska bland annat uppnå en grundläggande förmåga till civilt försvar. Det innebär att vidta de förberedelser som behövs för verksamheten under höjd beredskap. Inkluderat i att säkerställa de viktigaste samhällsfunktionerna är att upprätthålla en nödvändig försörjning.
Betydelsen av personalförsörjning
En viktig del i detta arbete är personalförsörjningen, den personal som är nödvändig för att verksamheter ska kunna fungera behöver finnas tillgänglig. Utredningen ämnar kartlägga och analysera vilka personalbehov och förutsättningar som finns kopplade till aktörernas uppgifter och krigsorganisationer som är av särskild vikt för totalförsvaret. Till grund för detta ligger MSB:s redovisning från 2022 om behoven av personalförstärkningar vid höjd beredskap och krig. Trots den tidigare analysen har regeringen bedömt att det finns ett behov av en kompletterande analys av dessa behov.
Analys av allmän tjänsteplikt och civilplikt
Baserat på ovan fastställer kommittédirektivet att utredaren ska analysera den allmänna tjänstepliktens förutsättningar att tillgodose det civila försvarets personalförsörjningsbehov. Till detta kommer en analys på om det finns behov av tydliggörande författningsstöd för krigsplacering med stöd av anställningsavtalet. Utredningen ska slutligen analysera civilplikten och hur denna kan komplettera allmän tjänsteplikt. För detta ska utredaren ta ställning till om det finns behov av undantag från kravet på samtycke till registerkontroll enligt säkerhetsskyddslagen. Detta i förhållande till totalförsvarspliktiga som ska fullgöra civilplikt. Utredningen ska således med utgångspunkt i gällande regelverk om allmän tjänsteplikt och civil plikt, föreslå en personalförsörjning av det civila försvaret. Detta ska vara anpassat efter dagens samhälle och de behov som finns inom det civila försvaret.
Möjligheter och förändringar för kommunen
De beslut som tas baserat på slutredovisningen kan därför för kommunen komma att leda till nya möjligheter för kommunen. Det kan komma att innebära ökade möjligheter och förenklingar i processerna för kommunen att säkerställa sin personalförsörjning inför och under höjd beredskap. Utredningens resultat kan även komma att innebära författningsförändringar i förhållande till civilpliktiga vilket kan resultera i ytterligare inskränkningar i individens frihet och integritet. Utredningen slutredovisas som senast den 27 januari 2025.
Sammanfattningsvis
Sammantaget kan resultaten från dessa utredningar innebära konkretiserade uppgifter och stärkta förutsättningar för kommunen. Framför allt vad gäller kommunens uppgifter och dess samhällsviktiga funktioners fortsatta funktion inför och under höjd beredskap. Utredningarna har potential att direkt påverka flera av kommunens verksamheter såväl som tidigare utförd planering som kan komma behöva korrigeras utifrån de nya förutsättningarna. Det återstår däremot fortfarande att se vad de särskilda utredarna kommer fram till och vilka potentiella förändringar de ser som nödvändiga att utföra. Alltså, vad utredningarna konkret kan komma att innebära för kommunen och dess verksamheter inom civilförsvaret. Då utredningarna ännu är pågående har 2Secure anledning att återkomma med en diskussion om de slutliga resultaten och vad de kommer att innebära för kommunens verksamheter.
Är du intresserad av totalförsvarsplanering?
Har du frågor eller är du i behov av rådgivning? Kontakta Anders Bennström, Rådgivare inom Samhällsskydd och beredskap?.
