Artikelserie: Del 2, Totalförsvaret i kommunen

26 oktober, 2022

Inom säkerhetspolitiken idag pratas den en hel del om gråzonsproblematik, vilket syftar till att stater och andra aktörer använder sig av metoder och tillvägagångssätt som varken kan klassas som fredliga eller krigföring. De agerar genom exempelvis sabotage, spionage och taktiska uppköp. Detta innebär att det är svårt att avgöra när det faktiskt är krig eller inte. I denna artikel kommer vi diskutera vad det innebär för en kommuns totalförsvar och hur man kan tänka kring det vid planeringen av densamma.

Från kris till höjd beredskap

Som bekant träder en serie fullmaktslagar i kraft vid höjd beredskap som styr hur kommunens verksamhet ska se ut ifall Sverige befinner sig i krig. Vid totalförsvarsplanering utgår kommuner ifrån fullmaktslagarna och formar sin beredskap och organisation därefter. Gråzonsproblematiken kommer dock göra att det eventuellt dröjer innan Sverige går upp i höjd beredskap, på grund av att det inträffar serier med mindre angrepp som nödvändigtvis inte kan påvisas mot en enskild aktör. Det är även detta Totalförsvarets Forskningsinstitut (FOI) tar höjd för i sitt scenario typfall 5 (som kommuner bör utgå ifrån för att sätta sina planeringsförutsättningar). Kontentan är att Sverige möjligtvis kommer befinna sig i ett sårbart tillstånd långt innan fullmaktslagarna och krigsorganisationerna träder i kraft.

Vi rekommenderar att kommuner har en väl utarbetad krisorganisation som fungerar i fredstid, som sedan kan skalas upp hela vägen till höjd beredskap. I enlighet med likhetsprincipen som den offentliga förvaltningen ska försöka förhålla sig till bör verksamheten se så lika ut som möjligt oavsett situation som kommunen står inför. Det är allt som oftast mer påfrestande att arbeta under en kris eller andra stressade förhållanden, så då bör inte arbetet ske under organisationsstrukturer som personalen inte är van vid. I totalförsvarsplaneringen kan kommunen bygga upp sin beredskap och organisation så att det går att aktivera segment av den. Ifall planeringen inkluderar både strömbortfall och brist i livsmedelsförsörjningen bör kommunen kunna hantera att bara en av de två sker. Genom totalförsvarsplanering bygger kommuner samtidigt upp sin fredstida krisledningsförmåga, då de reflekterar över hur de hanterar diverse kriser. Sen ska samtliga delar av kommunens krigsorganisation kunna hantera höjd beredskap i form av de fullmaktslagar som gäller för de då.

Samarbetet för en nationell lägesbild

De typer av händelser som skulle kunna vara indikatorer på att det pågår ett angrepp av gråzonskaraktär kan verka oskyldiga och otydliga till en början. Målet med angreppen är att skada eventuell infrastruktur så långt det går utan att Sverige gör någon motåtgärd. Av den anledningen är det av vikt att kommuner, regioner och relevanta myndigheter samverkar för att skapa en övergripande lägesbild av läget i Sverige. Med införandet av civilområdesansvariga har nya forum skapats för att förvalta de samarbetena, men det är även relevant att hålla en dialog med närliggande kommuner och den övergripande regionen. Den nya regeringen har även tillsatt en minister för civilt försvar, vilket innebär – förhoppningsvis – att det kommer bli en tydligare struktur för den nationella totalförsvarsförmågan.

Oaktat rekommenderar vi att kommuner skapar funktioner i sin organisation som kan sköta bevakning och rapportering/samverkan med övriga intressenter för att bidra till en god lägesbild. Detta kommer skapa en högre förmåga att se indikatorer på att gråzonsoperationer sker och ge Sverige möjlighet att reagera i rätt tid och med rätt åtgärder.

Har du frågor och funderingar om totalförsvarsplanering eller vårt affärsområde Samhällsskydd och beredskap?
Kontakta Anders Bennström