I en intervju med vår samarbetspartner Ljung & Sjöberg, framkommer en oroande utveckling inom arbetslivet. En trend där användningen av narkotika ökar betydligt bland medarbetare i olika åldrar och branscher. Undersökningar och drogtester visar att det inte är ovanligt att 1 person av 20 i arbetsstyrkan visar sig ha droger i kroppen under arbetstid, vilket pekar på en tyst kris som breder ut sig över svenska företag. Läs mer i intervjun om de senaste trenderna inom droganvändning och beroende, vilka utmaningar och risker detta innebär för både individ och organisation, samt hur företag kan agera för att motverka en växande problematik.
Vilka trender inom alkohol, droger och beroende har ni observerat under det senaste året och hur tror ni att dessa kan påverka arbetsplatser?
– Den tydliga trenden vi ser är att bruket alkohol går ner och droger ökar i så gott som alla åldersgrupper. Främst är det partydroger som kokain och amfetamin och tabletter som ökar. Partydroger har alltid funnits men tabletter har inte missbrukats i samma omfattning som idag. I snitt har vi 5,6% positiva när vi gör stickprovskontroller hos företag. Det innebär att mer än 1 av 20 medarbetare har någon form av narkotika i sig under arbetstid i Sverige.
Jag vill vara väldigt tydlig med att det inte innebär att 5,6% av medarbetarna är drogberoende. Utan majoriteten har ett regelbundet bruk av droger, men om det beteendet får fortsätta oupptäckt finns det en stor risk att de förr eller senare hamnar i ett missbruk med förödande konsekvenser för sig själva och sin arbetsplats. Sedan har vi även fall där medarbetare hamnar i beroendeställning till kriminella på grund av att de har drogskulder eller där langaren hotar att avslöja att medarbetaren köpt droger till deras arbetsgivare för att tvinga dom att göra ”gentjänster”. Vilket kan vara allt från att lämna bakdörren olåst, att ett visst bolag ska vinna en upphandling till rena uttag av pengar ifrån företagskortet.
Pratar vi behandling så ser vi att våra klinter i snitt har gått 7,5 år hos företagshälsan och fått felbehandling för sitt missbruk. De har alltså i snitt gått 2,7 behandlingsinsatser hos företagshälsan innan de kommer till oss där de fått hjälp med allt ifrån stress, utbrändhet, depression och sömnsvårigheter. Alla vanliga symptom som kan komma ifrån missbruk. Detta är för oss ett tydligt tecken på hur svår denna sjukdomen är att upptäcka när man förlitar sig på att medarbetaren ska vara ärlig om sina problem. Vilket de flesta inte är.
Hur skiljer sig trenderna inom alkohol och droganvändning bland olika åldersgrupper och yrkeskategorier, och hur påverkar detta era rekommendationer till arbetsplatser?
– Gällande droger: Generellt är ökningen störst inom åldersgruppen 18-39 år. Där ser vi en dubblering i bruk av narkotika jämfört med 10 år sedan. Sedan ökar bruket av droger även för äldre generationer men ju högre upp i åldrarna man går desto mer dominerar alkohol som föredraget rusmedel. Inom byggbranschen är det utöver droger vanligt att man blåser positivt för alkohol när vi genomför inpasseringstester vilket är allvarligt givet hur farlig den branschen är.
I övriga branscher är det droger som står för majoriteten av de positiva svaren då de flesta arbetsplatser blivit bättre på att jobba med nolltolerans mot alkoholpåverkade / bakrusiga medarbetare. Cannabis / Tramadol är vanligt inom lagerindustrin för att lindra smärta, hjälpa till med rubbad sömn. På tjänstemannabolag är det mer party / prestationshöjande droger så som kokain och Amfetamin. Kvinnor är i större utsträckning positiva på ångestdämpande och lugnande narkotikaklassade medel så som Bensodiazepiner.
Vilka är de vanligaste metoderna och teknikerna ni använder för att utföra drogtester på arbetsplatser?
– Den vanligaste metoden våra kunder föredrar är drogtest genom salivprov. Den är tillförlitlig, har lång spårtid, är svår att manipulera och innebär minst integritetsingrepp på medarbetaren. Provet analyseras på ackrediterat labb som levererar ett tillförlitligt svar på 37 av de vanligaste drogerna som tas i Sverige. Sedan har hårprov seglat upp som en ny populär analys, detta då man genom hårprov kan se drogintag tre månader bakåt i tiden.
Hur kan arbetsgivare effektivt implementera och hantera drogtester på arbetsplatser för att främja en säker och hälsosam arbetsmiljö?
– De två vanligaste och förebyggande åtgärderna är nyanställningstest och slumptest. Nyanställningstest för att avskräcka och inte få in problematiken på arbetsplatsen och slumptester för att upptäcka och avskräcka befintliga medarbetare från att fortsätta ta droger.
Nyanställningstest är ett bra första steg då det inte krävs förhandling med fack för att implementera den rutinen. Slumptesterna kräver uppdatering av alkohol och drogpolicy samt förhandling med berörda fackliga parter. Därefter följer utbildning av chefer och medarbetare i den nya rutinen och vad syftet med testerna är. Sedan kan man implementera den säkerhetsrutinen.
För varje år man fortsätter med slumptest ser vi att andelen positiva drogsvar minskar med 50%. Inom en 5-årsperiod kan så gott som alla arbetsgivare få ner sin drogproblematik till noll. Det vi också ser är att de som upptäcks via slumptester inte har hunnit gå lika långt i sitt beroende som när man t.ex. genomför ett misstanketest mot en medarbetare. Vilket gör att det efterföljande arbetet blir mycket enklare. Vid ett misstanketest har det oftast gått riktigt långt när fasaden på arbetsplatsen börjar rämna så att chef / HR behöver agera. Oftast är det en individ som behöver lång och kostsam behandling alternativt som inte vill eller klarar av att sluta. Proaktiviteten i arbetsplatstester i att upptäcka och avskräcka är ett mycket bra instrument för att säkerställa att problemen minskar och de fall som upptäcks är enklare att hantera.
Vilka är de vanligaste utmaningarna arbetsgivare står inför när de inför drogtester på arbetsplatser, och hur kan ni hjälpa dem att övervinna dessa hinder?
– Den vanligaste utmaningen arbetsgivare står inför är att övervinna rädslan att det ska mottas negativt av fack och medarbetarna. I 99% av fallen är reaktionen tvärtom. De flesta VILL ha en alkohol och drogfri arbetsplats och man vill känna sig säker att kollegan som kör en till lunchrestaurangen inte har försämrad reaktionsförmåga eller omdöme. Facket värnar om medarbetarnas integritet, vilket är bra, men ibland låter man det stå i vägen för att kunna införa en förebyggande säkerhetsrutin. Vi brukar därför medverka i MBL-förhandlingar med facket för att besvara frågor kring hur detta går ihop med GDPR, att testen inte ser graviditeter eller ärftliga sjukdomar, att det är saliv och inte ett urintest och att giltiga recept inte rapporteras till arbetsgivaren. Sedan vill jag också förtydliga att majoriteten av våra kunder inte vill testa för att upptäcka och sparka, utan för att kunna erbjuda hjälp så tidigt som möjligt, när chansen är som störst att lyckas.
Hur reagerar Kandidaterna när de blir kontaktade för att boka tid för test? Är det många som avböjer?
– Om implementeringsarbetet har gjorts ordentligt är det ingen som blir förvånad att man blir kontaktad för att bli testad. Cheferna har genomgått en 3-timmars utbildning kring syftet, hur testerna går till och vilka situationer som kan uppstå. Medarbetarna har i sin tur genomgått en E-learning om hur testningen går till, vad de kan förvänta sig om de blir utslumpade och fått svar på de vanligaste frågorna innan testprogrammet inleds. I den utbildningen har man även klargjort att vid vägran att genomföra test så följs samma handlingsplan som vid ett positivt prov. Oftast innebär det en medicinsk kartläggning hos oss på Ljung & Sjöberg för att utreda om det finns en problematik och hur stor den i så fall är. Det är viktigt att denna rutin finns, annars hade alla som inte vill medverka kunnat neka utan att få någon konsekvens och då hade rutinen med slumptest blivit helt verkningslös.
Vilka frågor ställer personerna som blir kontaktade för tester?
– Det vanligaste är frågan kring vilka substanser som spåras och om deras mediciner kommer att ge utslag. Majoriteten av mediciner spårar vi inte, utan enbart de narkotikaklassade mediciner som är populära att missbruka ingår i analysen. Ibland är det några som fått för sig att de ska lämna ett urinprov, då lugnar vi dom med att det bara är ett salivprov de ska lämna.
I många fall har vår kund tillsammans med oss tagit fram ett Q&A dokument där de vanligaste 20 frågorna är besvarade. Dessa dokument finns tillgängliga i provtagningsrummet.
Hur går processen till vid positivt testsvar, kopplas läkare in och vad kan läkaren ge för ”rekommendationer”?
– Vi kallar det initiala svaret ifrån labb för ”avvikande” och det innebär att labbet har hittat spår av en narkotikaklassad substans i en medarbetares prov där vi ännu inte vet om det finns ett giltigt recept för substansen. Sådana prov går till vår MRO-läkare (Medical Review Officer) som därefter kontaktar medarbetaren för att säkerställa om det finns ett giltigt recept för narkotikaklassad substans. Om det finns ett giltigt recept är det bara för medarbetaren att skicka över en kopia på det receptet. I de fallen bedömer vår MRO-läkare det svaret som negativt och vi rapporterar det till kund som negativt. Dvs vi berättar inte vem av deras medarbetare som blivit granskad eller vad för medicinering som den medarbetaren hade.
Om det inte finns recept för narkotikaklassad substans bedömer MRO-läkaren det som positivt utan giltig anledning och skriver en rapport som sedan skickas till kund. Därefter är det kundens handlingsplan som styr vad som är nästa steg. Oftast är det en medicinsk kartläggning hos oss där vi hjälper kunden att förstå om det rör sig om ett ”helgknarkande” eller en sjuk medarbetare som behöver behandling. Beroende på svaret ifrån den utredningen har man två skilda vägar att gå. Antingen uppföljningstester i 6 månader för att se att personen slutar ta droger eller ett behandlingsprogram som är anpassat efter medarbetarens behov.
Hur går kunden vidare vid positivt testsvar för befintlig personal?
– Rehabansvaret kring droger i Sverige är en gråzon och har inte testats i arbetsdomstolen. Den stora skillnaden mot alkohol är att droger är olagligt. Vilket särskiljer intag av droger och alkohol. De flesta av våra kunder vill sträcka ut en hand och hjälpa en medarbetare med drogproblem, därför att det helt enkelt är det rätta att göra. I hjärnan är det samma belöningscentrum som aktiveras, oavsett om vi pratar alkohol, droger eller spel. Skillnaden är om substansen man tar är laglig eller ej. Sedan finns den även en ekonomisk aspekt. Det är generellt sett billigare att satsa på att en medarbetare kan bli frisk och återgå i arbete än att avsluta och starta upp en ny rekryteringsprocess där man oftast har 12 månader innan medarbetaren är 100% effektiv i sin roll.
Ökar efterfrågan av tester på befintlig personal? Vilket ansvar har företagen?
– Tidningarnas rubriker och nuläget i samhället gör sitt för att sätta fokus på denna frågan. Vi har länge sagt att missbruk är en demokratisk sjukdom och den kan drabba alla, oavsett bransch eller utbildningsnivå. Det kanske blev som mest tydligt med kokainspåren i riksdagen för några veckor sedan. Kort och gott har vi ökande drogproblem i samhället och de flesta bolag är ett tvärsnitt av samhället genom sina anställda. Sedan gillar jag att använda ordet ”proaktivt”. Det är alltid billigare att förebygga en brand än att släcka den. Det finns otroligt mycket att vinna för företag som satsar på att förebygga alkohol och drogproblem än att sticka huvudet i sanden och vänta tills man har ett riktigt allvarligt problem i knät och därefter försöka hantera det med en punktinsats.
När det gäller incidentstyrda tester, hur snabbt kan de komma på plats och är det något som efterfrågas?
– Vi ser att efterfrågan ökar stadigt där. Det finns en problematik med att misstänka att en medarbetare är påverkad och sedan försöka få en tid hos en fullbokad företagshälsa som dessutom stänger kl 17:00. Om man inte genomför ett test där och då när olyckan eller incidenten uppstått finns även risken att medarbetaren sjukskriver sig och inte återvänder till arbetsplatsen förens drogspåren försvunnit. Därför har vi tagit fram tjänst tillsammans med ett bevakningsbolag för att kunna erbjuda incidentprovtagning dygnet runt i hela Sverige med en inställelsetid på max två timmar.
Vilka riktlinjer och lagar behöver arbetsgivare vara medvetna om när de genomför drogtester på arbetsplatser, och hur hjälper ni dem att följa dessa regler på ett korrekt sätt?
– I Europa finns inga lagar som talar för eller emot att testa medarbetare för alkohol och droger. Det som finns är rättsfall i arbetsdomstolen. Där har arbetsgivarens intresse och ansvar att säkerställa en trygg arbetsmiljö och motverka ohälsa ställts emot integritetsingreppet på medarbetaren. I alla de 7 rättsfallen har säkerheten på arbetsplatsen trumfat den personliga integriteten. Dvs säkerheten för alla är viktigare än enskilda individers integritet.
Med det sagt ställs det oavsett krav kring HUR testningen genomförs. Det behöver vara ett ackrediterat labb (Godkänt av Sveriges oberoende organ SWEDAC), provtagningen ska utföras av kunnig personal och ta största möjliga hänsyn till medarbetarens integritet. Provet ska hanteras enligt säkerhetskedjan och anonymiseras för alla utom MRO-läkaren om det behöver utredas. Sedan är den viktigaste pusselbiten en robust och tydlig alkohol och drogpolicy. Som tydliggör nolltolerans mot alkohol och drogpåverkan och vad som kan ske på arbetsplatsen om någon är påverkad. Samt tydligt beskriver hur testningen kommer gå till och vad som sker om man vägrar eller testar positivt.
För de bolag som är fackligt kopplade följer sedan en obligatorisk MBL-förhandling. Viktigt att notera att MBL-förhandlingen alltid har som ambition att avslutas i enighet, men ibland är detta inte möjligt. Fack och arbetsgivare står helt enkelt för långt ifrån varandra rent principiellt kopplat till säkerhet VS integritet. Då kan det ske en låsning som är oerhört tråkig då det är fackets medlemmar som drabbas genom en mer osäker arbetsmiljö. Då är det viktigt att veta att man som arbetsgivare fortfarande har möjlighet att gå vidare och införa testningen så länge MBL-förhandlingen genomförts och avslutats, om än i oenighet.
Kontakta oss om du vill veta mer om drogtester i samband med bakgrundskontroll och vårt samarbete med Ljung & Sjöberg.
Källa:
