• en
  • sv
  • Den svenska situationen i en föränderlig omvärld – ekonomi och pandemi

    Inom snar framtid släpps 2Secures utsiktsrapport. I den har vi identifierat framträdande globala förändringskrafter och utforskat dess effekter i det svenska samhället. Genom att spåra hur globala händelser får nationella konsekvenser visar vi att det svenska samhället inte existerar i ett vakuum.

    En av de globala förändringskrafter som identifieras är en synkroniserad ekonomisk nedgång i världen. Som en effekt av detta diskuteras konjunkturläget i Sverige och dess samband med arbetslöshet, inkomstklyftor och brottslighet. Nedan följer ett utdrag ur rapporten:

    Under april 2020 sjönk barometerindikatorn med 33,8 enheter, från 92,4 till 58,6, vilket är den största nedgången i undersökningens historia. Minskningen kan ställas i relation till att den genomsnittliga förändringen från en månad till en annan ligger på cirka 2,0 enheter. Indikatorn ligger nu åtta enheter lägre än den tidigare bottennivån under finanskrisen. Den kraftiga minskningen beror på Coronavirusets utbredning som har kastat in världens ekonomier i en volatil och djup lågkonjunktur.

    Lågkonjunkturer har vissa negativa effekter på samhället. Det finns forskning som visar att det föreligger en korrelation mellan ekonomisk tillväxt och brottslighet, vilket innebär att brottsligheten tenderar att minska när den ekonomiska tillväxten är stark samt öka när den ekonomiska tillväxten är svag. En studie som analyserar 13 ekonomiska cykler sedan 1930-talet kom fram till att recessioner konsekvent samvarierar med en ökad förekomst av bland annat rån och inbrott. För att förstå sambandet kan vi titta på två (2) av de förklaringsfaktorer som av många bedöms ha en koppling till ekonomisk nedgång och brottslighet: (1) arbetslöshet och (2) inkomstklyftor.

    Arbetslösheten är nära sammankopplad med den ekonomiska situationen i ett land. I en högkonjunktur med stark tillväxt råder hög sysselsättningsgrad och låg arbetslöshet, medan det motsatta gäller i en lågkonjunktur. En nedgång i konjunkturen efterföljs nästan alltid av en ökning i arbetslöshet. Enligt de senaste siffrorna från arbetsförmedlingen var 8,2 procent av Sveriges befolkning inskrivna som arbetslösa i februari 2020, vilket är 0,5 procent mer än samma tid förra året.

    Den allmänna bilden bland forskare och experter är att inkomstklyftor har starkt negativa effekter på individen och samhället. Psykisk ohälsa, drog- och alkoholmissbruk och sämre utbildningsresultat hos barn är några av de fenomen som är mer vanligt förekommande i länder med stora inkomstklyftor. I en studie från Brå där man kartlade orsaker till brott bland unga lyftes bland annat missbruk, tidigt skolmisslyckande och bristande ekonomiska resurser i familjen fram som riskfaktorer för kriminell utveckling. Vidare har man kunnat påvisa att absolut ekonomisk ojämlikhet är en statistiskt signifikant faktor bakom bland annat egendomsbrott i ett urval av 59 länder. I en annan studie från 1993 undersökte forskare sambandet mellan relativ fattigdom och gatubrott, där resultatet visade ett positivt samband i 97 procent av studierna man använde som underlag.

    Inkomstklyftor tenderar att öka i tider av ekonomisk stagnation då arbetslöshet slår hårdast mot människor i lägre inkomstgrupper. En chef på ett stort företag löper mindre risk att förlora jobbet i sämre ekonomiska tider än en butiksanställd i detaljhandeln. Människor i högre inkomstgrupper tenderar dessutom att ha större tillgångar att falla tillbaka på om de skulle förlora jobbet. Konsekvenserna av detta blir ökade ekonomiska klyftor mellan de rikaste och de fattigaste.

    Sammantaget kan ekonomisk nedgång ha starkt negativa effekter på samhället. Större inkomstklyftor bidrar ytterligare till problematiken då utanförskap ökar och olika grupper ställs mot varandra. 2Secures utsiktsrapport belyser att det i en föränderlig omvärld är viktigare än någonsin att följa med i samhällsutvecklingen för att förstå vilka konsekvenser denna kan få för organisationer, företag och individer. Kan en synkroniserad ekonomisk nedgång leda till ökad kriminalitet? Kan vi observera förändrade brottsmönster under recessioner? Dessa är exempel på frågor som är viktiga att ta i beaktande för att kunna rusta sin verksamhet inför en omfattande samhällsförändring såsom ekonomisk nedgång. I rapporten belyser vi, förutom denna förändringskraft, även geopolitiska förändringar, teknologisk utveckling, minskad tillit till institutioner och förändringar i klimat och miljö.

    Utsiktsrapporten i sin helhet kommer att publiceras under maj månad.