Vi vill börja med att rikta ett stort tack till Tobias Erdsjö som är ställföreträdande räddningstjänstchef på Räddningstjänsten Mälardalen. Tobias ställde upp med sin tid och gav oss värdefulla insikter som var grunden för den här artikeln.
I en tidigare artikel redogjorde vi för räddningstjänstens roll i totalförsvaret och hur räddningstjänsten är tänkt att fungera i höjd beredskap. Den artikeln diskuterade räddningstjänsten ur ett faktamässigt perspektiv och utgick från publikationer och rapporter från MSB och FOI. Där gick vi in specifikt på hur räddningstjänsten fungerar och vad de har för uppgifter under höjd beredskap samt vilken typ av problematik som kan uppstå i arbetet med att stärka räddningstjänsten. Denna artikel är en fortsättning som fokuserar på räddningstjänstens egna perspektiv. För att få veta hur räddningstjänsten själva upplever situationen har vi tagit oss ut till ett räddningstjänstförbund för att höra på plats hur dom upplever att det fungerar i praktiken och vilka förhoppningar som finns för räddningstjänstens framtid. Det bör noteras att artikeln baseras på en enskild intervju och inte representerar hela räddningstjänstens åsikter.
Mer räddningstjänst för samma resurser
I vår tidigare artikel, som vi hänvisar till ovan, redogjorde vi kort för räddningstjänstförbund, vad det är och hur det fungerar. Tobias nyanserade den bilden och berättade hur det kommer sig att det finns så många förbund. Han förklarar att idag är trenden att Sveriges räddningstjänster går mot att organisera sig i förbund och större räddningsregioner där man samarbetar i regioner med de operativa styrkorna. Idag är ca 1/3 av Sveriges räddningstjänster organiserade i förbund och så gott som alla räddningstjänster tillhör en större räddningsregion. Tobias förklarar att det är vad man har sett är det mest gynnsamma för kommunerna. Det fungerar på så vis att man lyfter ut räddningstjänsten från kommun och lägger in det i förbundet som fyller upp alla krav som annars ställs på kommunen. Den operativa räddningsstyrkan finns kvar i kommunen medan räddningschef, driftpersonal och administrativa tjänster samlas i förbundet och är gemensam för alla kommuner. Förbundet blir ekonomiskt ansvariga och genomför det förebyggande och administrativa arbetet. Att tillsätta all den personalen kan annars bli dyrt och svårt att hålla i drift för mindre kommuner. Det ger även en del stordriftsfördelar för räddningstjänsten när man upphandlar exempelvis brandbilar. Kort sagt innebär det att man lägger samma ekonomiska resurser men får ut mer räddningstjänst.
Planering för höjd beredskap
I och med likhetsprincipen behåller förbunden den här strukturen så långt det är möjligt, även under höjd beredskap, skillnaden är att under höjd beredskap kommer räddningsstyrkan öka på grund av den återinförda civilplikten. Tobias betonar även vikten av att ha förmågan att styra stationerna autonomt. I vardagen styr en räddningscentral i regionen, räddningscentralen skickar ut räddningsförbunden på larm och om den centralen blir utslagen eller kommunikationen av någon anledning inte fungerar måste förbundet kunna leda sig själva. På samma sätt måste de lokala stationerna kunna klara sig själva om situationen kräver det. Det är också något man tar höjd för i planeringen för höjd beredskap, det man har sett är att det inte är räddningsstationerna som är viktiga utan personalen, utrustningen och materialet som gör att man kan genomföra insatser. Kriget i Ukraina har även visat att räddningstjänsten är ett mål man har försökt slå ut. Då blir den här förmågan extra viktig. Det är också något man planerar för berättar Tobias, att räddningstjänsten då utgår från alternativa platser som exempelvis en lada i kommunen och sprider ut sig för att öka förbundets robusthet. Ett räddningstjänstförbund har stora fördelar men blir snabbt väldigt sårbart när i princip all heltidspersonal som inte jobbar med utryckning sitter på samma plats.
Samverkansproblematiken
Det pågår en stor omställning i samhället idag och det ligger stort fokus på att bygga beredskap och öka robustheten i alla led. Det kräver en stor samverkan mellan många olika aktörer i samhället. För ett räddningsförbund som har ett flertal kommuner som alla totalförsvarsplanerar och privata aktörer som inom kort kan komma bli aktuella för att totalförsvarsplanera för sin verksamhet är det många aktörer som behöver information och behöver ta hänsyn till räddningstjänsten i sitt arbete. Jag frågar Tobias om han upplever att det dras i räddningstjänsten från många olika håll. Tobias påpekar att arbetet ännu är i ett tidigt stadie, totalförsvaret återupptogs 2015 och det är först de senaste 1,5–2 åren som arbetet har satt igång på riktigt. I nuläget jobbar nästan alla organisationer med den egna verksamheten och har inte kommit till stadiet där det blir aktuellt att inkorporera räddningstjänsten. Men i takt med att kommunerna kommer längre i sin planering kommer det troligtvis krävas mycket mer av räddningstjänsten när det gäller samverkan.
En utmaning i framtiden?
Det ökade samverkansbehovet som syns på horisonten kräver också resurser som varken finns hos räddningstjänsten eller hos kommuner. De resurser som har gått till arbetet med totalförsvar har främst vart centrerade till myndigheter och länsstyrelser. I takt med att deras arbete fortgår och personal anställs kommer arbetet dra igång och det kommer skickas alltmer förfrågningar till räddningstjänsten. Idag finns ingen på förbundet som kan sammanställa information och ta de frågorna från myndigheter, länsstyrelsen, kommuner och privata aktörer, då behöver man först tillsätta resurser även på räddningstjänstnivå. Tobias menar att det hade vart önskvärt att de ekonomiska medlen hade kunnat spridas ut, då hade räddningstjänstens lokala förmåga kunnat byggas upp samtidigt och arbetet synkroniserat lite bättre. Han tillägger att samtidigt är det dubbelt eftersom man först måste bygga ett strukturerat förhållningssätt så att räddningstjänsten kan få den vägledning som behövs.
Denna artikel har behandlat ämnen såsom räddningstjänstförbund, utmaningar vid höjd beredskap och den ökande samverkan som kan bli en utmaning framöver. I den kommande och avslutande delen av serien kommer vi att fortsätta med den andra halvan av intervjun med Tobias, där vi fokuserar på hur räddningsstyrkan arbetar med att skapa mental förberedelse, kompetensutveckling och beredskapsplanering för stationerna.
Har du frågor och funderingar om totalförsvarsplanering eller vårt affärsområde Samhällsskydd och beredskap?
Kontakta Anders Bennström
